Butikernas egentliga agenda

2017-11-22 08:42:00 | Vacuum


 Här pågår handel- lita på mig, jag är en expert.

 

Har lite tankar om terms & conditions som jag tänkte ta upp idag. "Fascinerande ämne" hör jag er alla viska till varandra. Ja, jag vet- därför jag tar upp det. Underhållningsvärdet i det här inlägget kommer att gå genom taket, det kan jag säga redan nu. Iallafall, mina första tanke är: är det ens lagligt att de är så långa och jobbiga att läsa? Personligen tycker jag att en skulle kunna bedöma det som ocker om en råkade sälja sitt förstfödde barn till Mark Zuckerberg genom att kryssa i en liten "jag-accepterar-ruta", men då är ju inte jag en utbildad jurist heller. "Det är ändå ett kontrakt du ingår" säger någon som inte gav upp på den jobbinriktningen. Ja. Men tänker ändå... var lite schysst. Liksom vad kan det stå där som kräver att en scrollar ner i 1.5 mins? Ibland får en nästan träningsvärk i fingret under scrollningsprocessen. En del av mig tänker bara att de skrivit in hela manuset till "Borta med Vinden" eller något. Kan också ge en shoutout till de där terms & cons som kräver att en scrollar ner hela vägen för att kunna acceptera och gå vidare till nästa sida- sluta vara speciella och ha en tickbox ovanför som alla andra. Dessa fånerier alltså, kan ni förstå.

 

Om jag skulle skriva terms & cons, vilket givetvis är en dröm jag (likt alla andra på denna jord) har, så skulle jag ha lagt in lite roliga gåvor längs vägen så att folk skulle vilja läsa dem. Alltså inte längst ner eller högst upp i dokumentet, utan invävt liksom- samt att jag aldrig skulle använda samma uttryck för dem pga jag vet att en kan söka på en sida för det lärde jag mig mer nyligen än jag vill erkänna. Det är förövrigt command+f, för alla med Mac. Vänligen meddela mig om ni inte visste det, men inte om ni gjorde det då det skulle sänka mig mer än någonting annat jag kan tänka mig i skrivande stund. Nej, som sagt så skulle jag lägga in en rabattkod här och där, slänga in en fun fact, ge tips om saker. Ni vet, sådant som alla vill ha och förtjänar. "Men om du tycker att alla borde kunna få det, varför gör du det inte bara lättillgängligt så att det är lättare att ta del av det?" säger någon med huvudet på skaft. Hm jag vet inte, tänker väl ändå att en ska jobba lite för att komma åt dessa treats. "Men vad händer med de som inte har tid med att leta igenom ditt dokument för att de måste jonglera tre olika jobb för att överleva?" säger någon annan. Mh. Det är lite vidrigt att en är ett barn av sin tid, lever här i någon sorts falsk tanke på meritokrati. TVI. Nej, jag skulle ha lagt det högst upp i dokumentet, måste bli en bättre människa på momangen och inse fakta. Alla har rätt till en rabattkod, om en så jobbat eller ej för't och därmed basta. Kan ge mitt liv till denna rättighet, och den berör mig även personligen då jag inte har tillgång till något Mecenat-kort utan krångel. Tänk den ni, vissa i samhället har det inte så lätt. Vissa = jag. 

 

Dock följer denna mystiska tanke alltid min innerliga tro att allt och alla vill skymma och gömma det bästa de har, för att en endast är värd att få tag på det om en verkligen är dedikerad, vilket känns mer felaktigt ju längre jag tänker på det. Min mentalitet när jag går in i klädaffärer exempelvis är ofta "de har säkert gömt de bästa sakerna på random platser längst bak i butiken", trots att det totalt talar emot allting som har med försäljning att göra. "Vad får dig att tro att du är kvalificerad att tala om försäljning i dagens samhälle?" hör jag från någonstans till vänster om mig. Har väl läst Företagsekonomi A, y'all. Jag vet allt om utgifter och... pengar? Plus att jag är halvsmart, då min moder har glasögon och för att jag känner en person som är rätt bra på schack och det är allt som krävs för att kunna ta det adjektivet till sig. Boom- det står i lagboken. Så rätta till attityden. Plus att jag någon gång såg en dokumentär om varför matvaruaffärer väljer att ha godis närmast kassorna och hur försäljningen kan gynnas av om vad som står på höger respektive vänster sida, så jag tror att vi alla kan komma överens om att ni talar med en expert här.

 

Och det är mina tankar om ekonomi. För mer av detta vänligen återkom samma tid, samma kanal, men vilket dag det sker tänker jag inte avslöja pga endast de lojala förtjänar att veta... Skoja. Kom tillbaka den 19 maj 2021 för vidare tankar om ämnet. "Den som väntar på något gott väntar aldrig på någonting ruccolabaserat" eller hur det där uttrycket nu låter. 





Dubbelmoral, hyckleri och viljesvaghet

2017-11-20 15:45:00 | Vacuum


 

En gång lyssnade jag på Sveriges Radio under en bilfärd och de diskuterade skillnaden mellan dubbelmoral, hyckleri och viljesvaghet i seriöst femton timmar. Under det här inslaget tog de emot samtal från folk som undrade om vad de pysslade med var dubbelmoral- vilket är hållbart de första tre samtalen. För vad som hände sedan var att alla kom med, i princip, samma fråga varpå experten var tvungen att svara: "Nej, jag skulle nog inte kalla det dubbelmoral, utan viljesvaghet". Exempel:

 

Samtal 1:

Person X: "Jag bryr mig om miljön men reser med flygplan"

Expert: "Säger du till andra som reser med flygplan att de gör fel, trots att du också gör det?"

Person X: "Nej"

Expert: "Då är det inte dubbelmoral, utan viljesvaghet"

 

Samtal 2:

Person Y: "Jag tycker att det är fel att tränga sig i en kö, men jag gör det själv ibland"

Expert: "Säger du till andra att det är moraliskt fel, trots att du gör det själv?"

Person Y: "Nej"

Expert: "Då är det inte dubbelmoral, utan viljesvaghet"

 

Samtal 3:

Person Z: "Ibland kör jag över hastighetsgränsen trots att jag tycker att det är fel"

Expert: "Säger du till andra att du tycker att de gör fel om de gör det?"

Person Z: "Nej"

Expert: "Då är det inte dubbelmoral, utan viljesvaghet"

 

Detta pågick i timmar. Jag entrade inslaget halvvägs in och till och med jag var med på noterna efter två minuter. Jag vet inte varför jag valde att dedikera ett helt inlägg till det här, ville mest bara meddela er om att jag hade haft den här upplevelsen samt att jag vet skillnaden mellan de tre termerna. Så om ni har någon fråga om detta, kom till mig. Jag må inte vara en professionell expert som mannen på radioshowen, men satan blev jag inte en hobbyexpert under bilfärden. "Varför bytte ni inte radiokanal?" frågar någon med vett bakom pannbenet. Alltså anledningen till det var endast för att en alltid tänkte att nästa samtal måste vara ett undantag till den här trenden. Så varje gång någon ringde tänkte jag: "Den här gången kommer det handla om faktiskt dubbelmoral" men ack nej. Men förväntningen verkligen fanns i luften, men varje gång kom besvikelsen, men sedan byggdes förväntan upp igen- det var nästan beroendeframkallande. Som Tetris, när en bah: "Ok den här gången ska jag göra det perfekt och verkligen tänka till" och så failar en igen. Så kändes det och så känns det än idag. Jag undrar om det faktiskt kom upp ett exempel som visade sig vara något annat än viljesvaghet... det är någonting jag aldrig får veta. Kanske dagen pärleportarna öppnar sig, det kommer isåfall vara min första fråga till Gud eller vem det nu är som chillar där. Lovar att meddela tillbaka till er om möjligt. 





Prickig-korv-idioter

2017-11-16 09:38:00 | Vacuum


Såhär såg jag ut när jag insåg ordets mening.
 

För ett tag sedan kom jag att tänka på ordet myrslok. (Och bara djuret självt för det ser så jäkla sjukt ut? No offence till alla myrslokar som läser detta, trots att jag precis- uppenbarligen- orsakade er offence). För som ni säkert alla vet så heter myrslok "anteater" på engelska och det är ju direkt ett namn som skulle ge en dålig stämning i ett rum med djur? Tänk hur ansträngd känsla det skulle bli efter att anteaters presenteras för ants liksom, säkert jämförbar med den som fyller rummet när någon säger orden "löss" eller "magsjuka". Fast nu antar ju jag att de lever enligt "naturens lag" och inte i ett sådant samhälle som i Zootropolis, där sådana fördomar ej är relevanta. Så det här kan vara ett tecken på att jag är mer fördomsfull än jag tror.

 

I alla fall, så antog jag efter detta att även "slok" betyder äta, som att "sluka", men för säkerhets skull (research är allt!) kravlade jag mig in till en synonymordlista bara för att verkligen bevisa mitt antagande. Men, håll i hatten och spänn fast säkerhetsbältet för detta kommer chockera er, det är inte alls ett annat ord för "sluka". Slok betyder: odåga, sälle, slusk (ett ord jag aldrig trodde att jag skulle skriva pga väldigt oattraktivt) och drummel. Lite förolämpande för ett djurartsnamn? Jäklar vad jag kände med myrslokarna efter att det kom fram. "Myrodågor"- jo jag tackar ja. De må sluka myror som hobby (skoja det är inte ens som hobby, det är deras natur, titta på deras nosar, de är bokstavligen gjorda för myrslukning) men det är ingen anledning till att döpa deras art till odågor. Om så är fallet kallar jag till en förändring; att vi ska döpa om mänskligheten (föråldrat ord ändå) till typ prickig-korv-idioter. Och det är berättigat, ty ingen människa behöver äta prickig korv. Vad är prickig korv ens? Obefogade fånerier, skulle jag vilja säga och jag är expert på allting som har med sådant att göra. Jag har en examen från Cambridge för studier om fånerier. Och det är ett faktum.

 

Antingen döper vi om mänskligheten, eller så döper vi om myrslokar till myrslukare, vilket kanske är bättre för alla involverade. Samt att prickig korv inte har den minsta del i min framtidsvision för den här planeten. Jag undrar om myrslokar vet att vi, i princip, kallar dem för myridioter förresten? Undra om de mår dåligt över det? Och så förolämpade jag dem i början av det här inlägget också! "Whoever fights monsters should see to it that in the process he does not become a monster" som Nietzsche sa, och detta bevisar att jag misslyckats. Min monsterala tid är här. Ni kanske aldrig hör från mig igen. Såg förresten nu att han skrev "he" så jag är nog fine.