Women's Voices Now, ebru och om att vara cool

2017-07-30 12:59:00 | Tips


Mina tipsar-fingrar är tillbaka igen, och herre vad här skall tipsas. Eller ja, det är sex stycken saker som vanligt, så bygg inte upp alldeles för stort hopp för hur bra det här inlägget kommer vara- det kommer gynna varken dig eller mig på lång sikt. Håll dina förväntningen på nedre delen av skalan så kommer du antingen bli nöjd till den gräns du förväntat dig, eller nöjdare än du förutsätt. Alternativt besviken, men om så är fallet- låt mig ej veta. Det kommer förstöra mig. Skoja skoja, bara kasta dina glåpord åt mitt håll. Jag samlar på dem i en liten bruk. Skoja igen, låt mig inte veta. 
 
 
  • Garip Ay gör en egen tolkning av Vincent Van Goghs "Starry Night" genom att använda en pappermarmoreringsteknik från Turkiet som heter ebru. Marmoreringen sker genom att konstnären placerar färg på vattenytan (eller på någon annan mer trögflytande lösning) för att sedan överföra det till papper. Mycket coolt! Kolla in videon här. Är smått besatt av hela grejen, samt den här målningen av Van Gogh överhuvudtaget så om jag hade en liten lista över saker att checka av, har detta checkat av två av två. Fantastiskt resultat, och goda nyheter för min checklista. 

  • Women's Voices Now är en filmsite som förespråkar kvinnors rättigheter genom mediumet film. Det är gratis, finns ett brett utbud och de flesta är ganska korta för de, likt mig, som ser en videos längd och blir överväldigad på två sek eller mindre. Utöver det kommer videoskaparna och videorna (hur i Guds namn för en video till bestämd form plural är dagens fråga i min värld) från en massa olika länder. Mycket bra hemsida, mycket bra!

  •  Om du söker efter nya bakgrundsbilder till din dator är The Desktop Wallpaper Project från "The Fox Is Black" ett tips! Väldigt många fina kan jag hälsa och den hälsningen kommer från en person som hade Macs standardbakgrundsbild fram tills typ förra året och sedan bytte till en annan som hon fortfarande har kvar. Men en kan ju tipsa för det. "Lev som du lär" är en överskattad fras i det här överseendet. Samt att jag inte ens har lärt, har endast tipsat och om det är ett brott får ni helt enkelt spärra in mig.

 

 
  • Kan jag också bara få hylla The Beatles sass i det här inlägget också. Ja, jag tycker om The Beatles och jag tycker om Morrissey och är mycket medveten om hur ocoolt det är på alla sätt etc, men livet är för kort, kids, bryr mig ej ens. Men trots denna s.k obryddhet verkar jag fortfarande tydligen inte ha stamina nog att publicera den här paragrafen utan att självförsvaret kickar in. Detta slutar här! Här slutar det. Och kom på en rolig sak om stamina. För Daniel Radcliffes tankar om ämnet, klicka här.  

  • YouGov har gjort en undersökning som visar att romer och muslimer är de minst tolererade minoriteterna i norra Europa (vilket säkert inte är en överraskning för någon av oss, men men). Så här kan ni läsa undersökningen, som är förvånansvärt kort. Länderna som jämfördes är Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Och om ni nu bah: "Detta är gammalt". Ah, men gissa när jag skrev det här inlägget? Jo, när det var rykande färskt (ber om ursäkt för användandet av det uttrycket, men jag kände mig, oklart, tvungen att göra det), så där är anledningen till att så är fallet. 

  •  "There is nothing inevitable about men oppressing women, being full of aggression, or clamping down on other men who don’t conform to a rigid concept of masculinity. Being a man can mean being inclusive, open and accepting. Masculinity is fluid and its future is up for grabs" skriver Owen Jones i sin long reads-artikel "How to be a man" i The New Statesman. Som ni vet så gillar jag ju Owen Jones och även den här artikeln är mycket bra (och ganska lång, men det är värt det). 
 
Och det var alles. Har ni några tips till mig?




Tid, klass och pasta

2017-06-28 14:58:00 | Tips


Hej alla barn nu blir det barnprogram. Är här för att tipsa igen, helt galut, men så ligger'e till. Om ni mot all förmodan skulle tänka: "Jag undrar vad Linnea har haft för sång spelande i sitt huvud hela dagen" så kan jag meddela att den sången är Agadoo av Black Lace. Jag tror att jag är på väg att dö? Om så är fallet, rip mig. Men tills (om) det händer, låt oss klicka på lite länkar tillsammans. Potentiellt, ni måste ej om ni inte vill, det är ett fritt land etc.

 

 Bildkälla.

 

  • Det första tipset är Mubis samling av fina filmposters. Det finns cirka en biljon olika samlingar på deras hemsida, så kolla in om ni, likt mig, är ett fan av en poster. Njuter av tanken av dem ända sedan mina yngre dagar då jag hade en på en katt som hängde upp och ner, och alla som gick in på mitt rum bah: "Din poster är upp och ner" varpå jag svarade: "Nej, ditt kräk, den ska vara sådär". Skoja skulle aldrig säga kräk rakt ut, det är ett av de äckligaste orden i det svenska språket, det och cirka 1000 till som jag inte tänker nämna av uppenbara anledningar. Summa summarum- kolla in dessa filmposters.

  • Nästa sak jag kan tipsa om är att The New Statesman har Harry Potter vecka den här veckan, och att de därmed har publicerat (och kommer publicera) artiklar om Harpan Darpan. Och det bästa med hela saken är att listan här kommer uppdateras allt eftersom, så ju mer ni prokrastinerar, desto mer kommer ni tjäna på det och det är inte ofta en kan säga en sådan sak. Här är exempelvis en artikel om vad The Daily Prophet kan lära oss om fake news, samt Stephen Bushs fan fiction från 2003 som han kommenterar. Som en person som aldrig har läst fanfiction i sitt liv (jag) kan jag meddela att detta är cirka det roligaste jag någonsin läst. Hans kommentarer är frekkin comedy gold.

  • I The Guardian illustrerar Emma (inget efternamn- Emma rakt av, jag gillar det jag ser) konceptet "mental load" (eller "mental last/belastning/tyngd" hur en nu skall översätta det), vilket innebär att  kvinnor i heterosexuella hushåll, till en betydligt högre grad än män, fungerar och ses som managers för hushållsarbete. Alltså att hon exempelvis har det osynliga och permanenta jobben att minnas, påminna och dela ut arbetsuppgifter. Det är som sagt illusterat, så mycket lättillgängligt och icke jobbigt att läsa! Så kolla in, kolla in.

 

 

  • Detta är det bästa på denna jord, det finns ingenting som är roligare än Philomena Cunk och det kan ni skrivna ner i er dagbok att jag har sagt. Diane Morgan spelar ovan nämnda karaktär som gör korta "dokumentärer" i serien "Moments of Wonder"- en del av Charlie Brookers Weekly Wipe- samt vissa längre med teman som "Jul" och "Shakespeare". Vet att det också kommer komma ut fler senare i år, vilket jag är orimligt exalterad över. Ack. Det är så bra, varje replik och avsnitt är roligt och hela hennes person giver mig livsglädje. Ovan ponerar hon tid, och öppnar med att säga: "Time is precious, but it's not like other precious things. You can't hold it, like a necklace or taste it, like money". Se alla dessa och förläng ert liv med cirka 12.5 år.

  • Ellie Mae O'Hagan (som förövrigt också har en bra podcast med Owen Jones som heter "Agitpod") skriver om hur millenials kan tjäna på att återupptäcka att klass inte är kulturell utan ekonomisk, i The Guardian. Mycket bra artikel, jag citerar: "Is a writer who rents a box room in London more middle than a carpenter who owns a house in Liverpool? Does enjoying Harold Pinter make you middle class if you’re too skint to watch any of his plays?".

  • Sista tipset heute är Tom Rosenthals nya album Fenn. Jäkligt starka texter, bland annat i sången P.A.S.T.A, i versen: "Feed me carbs, baby. Ravioli daily. Al dente in the soul". Som sagt. Väldigt talande och relaterbart. Tänkte räkna upp fler sångtips från albumet här, men bokstavligen alla är bra, så det är inte speciellt värt. Någonting som däremot är värt- detta album. Som jag sagt ca 15 gånger nu, vilket är ganska imponerande med tanke på att det här stycket endast är 85 ord långt.

 

Och det var allt för denna gång. Har ni sett något bra på internet nyligen?





Manchester, mansplaining och selfie generationen

2017-05-31 11:28:15 | Tips


Låt oss ignorera det faktum att Maj är över om några timmar och istället rikta uppmärksamheten mot dessa tipp topp (om jag får säga det själv) rekommendationer jag har vaskat fram under någon sorts guldrush liknande den i Kalifornien som hände något år jag inte vet. Spänn fast säkerhetsbälterna för satan och spänn aldrig upp dem igen. 

 
  • Vi inleder med lite accidental art. Bilden ovan är exempelvis regn och pollen i en fin liten mix som jag tänkte var ytterst passade en tid som denna när pollen invaderat exakt varje yta en kan finna utomhus. Förresten så såg jag att någon tipsade om hur en kunde undvika pollen på blogg.se: s startsida. Även jag har ett råd om detta: gå ej ut. Om du måste gå ut, kliv in i en sådan genomskinlig boll, som kidsen springer omkring i på vattnet först och uträtta sedan dina ärenden. "Vet du hur varmt det blir i de där bollarna?" frågar ni mig nu. Nej, för jag har aldrig varit i en, vilket endast vittnar om det faktum att jag ej har levt. Måste vara i en sådan där boll vid ett tillfälle i mitt liv. Min egen begravning? Men då kan jag liksom inte uppleva den instängda, fast ändå frihets-, känslan. Hm, får planera vidare. Notera också att det finns 41 sidor av denna oavsiktliga konst. Det kan underhålla en i minst två min!

  • Den andra rekommendationen är Brad Evans essay om Manchester förra veckan. Han pratar om våld, dödandet av oskyldiga barn och dess förekomst i vår historiska kulturstruktur (ber om ursäkt för mitt bedrövliga försök av skriva den mening jag vill skriva, vilken är: the killing of innocent children and its prevalence in our historical cultural fabric) samt Alice i Underlandet som politisk teori. Jag citerar: "On an individual level, given all the history of welfare and all the injustices in the world, humans show a remarkable ability to live peacefully in their daily lives. It's just our politics fails us".

  • Annat ämne, Julie Gerstein på Buzzfeed har samlat ihop kvinnors värsta mansplaining upplevelser. Det finns ett flertal riktiga gems. Exempelvis: "My heritage. Argued I had Irish roots (I don't). Stormed off when I didn't agree insisting he was right". Gold. Eller varför inte: "My name. A colleague literally told me I had spelt my own name wrong". Ah vackert.

 

 

  • "The Museum of Failure" öppnar i Helsingborg den sjunde juni, så om ni bor där/råkar befinna er i närheten så kan ni gå dit (å mina vägnar vänligen) och titta på misslyckade innovationer. Ni vill ha exempel? Visst fine: Coca Cola Black är en blandning mellan Coca Cola (givetvis, skulle annars ha blivit chockad med tanke på namnet) och kaffe, en lasagne från Colgate och Harley-Davidson parfym. Varför inte. Jag gillar verkligen tanken på att Colgate ville branscha ut och tänkte att rätt område att bryta ny mark på var inom färdigmat. Väldigt splittrad potentiell affärsidé måste jag säga. Det är som när en ibland kan gå förbi någon affär som är en låssmed och säljer panini. 

  • Amelia Tait från The New Statesman listar folk genom historien som var mer narcissistiska än den så kallade "selfie generationen" som, Gud förbjude, ibland tar en bild på sig själv med ett hundfilter. Hela listan är en frekkin highlight, men kan ge några exempel: Ramses II som gjorde fler statyer av sig själv än någon annan farao och som sedan graverade sitt eget namn på andra personers statyer; Rembradt som målade över 100 självporträtt och sedan fick sina studenter att kopiera dem för att lära sig om konst; och Turkmenistans president Saparmuray Niyazov som fick en massivt monument + guldpläterad staty gjord av sig själv som stod på en roterande anorndning så att den skulle kunna följa solens riktning, samt att han döpte om alla månaderna efter sig själv och sin familj.

  • Och så slutligen- mitt sista tips är tv-serien "Brooklyn Nine-Nine" som jag känner att jag är lite sen till partyt för, då jag har hört folk tala om den i flera år. Nu har jag dock äntligen sett den och jag tror att den har förbättrat mitt liv med minst 36.7%. Det är en extremt bra serie att se många episoder i rad av dessutom, då de är endast 20 minuter långa (älskar't), vilket hjälper att dämpa överväldigandet av att det är 24 avsnitt per säsong som vanligtvis stressar mig extremt, och alltid leder till att jag ej tittar på serien överhuvudtaget. För er som inte vet så är det en poliskomediserie om Brooklyns 99th precinct där en får följa personerna som jobbar där. (A+ beskrivning, mh). Varje avsnitt är roligt, alla skådespelare är bra och karaktärerna de spelar är jäkligt fab. Älskar den. Säsong 1-3 finns på Netflix!

 

Det var allt jag hade att yttra en dag som denna. "Hur vet vi att du skrivit detta idag?" skriker någon som inte kan acceptera om så inte skulle vara fallet. För att jag vet att Zara Larsson ska få chilla på den där "Welcome to my hometown" väggen på Arlanda. Gick in på Aftonbladet för att hitta den nyheten och den stirrade mig i ansiktet efter cirka 3892 artiklar om mord som jag tänkte inte var lämpliga att ta upp i detta forum. Wow, jag kom verkligen ut ur detta helskinnad och med all respekt kvar. Har ni rekommentationer till mig, låt mig veta! Om inte- tjingeling.