En manusförfattare, ett klassificeringssystem och en hundraårig tatuerare

2018-01-08 12:59:00 | Stoff


Bildkälla.

 

Ny månad- potentiellt nya möjligheter att förstöra. Skoja skoja skoja. Men som alltid den åttonde på henna webbplats skall tre nya personer presenteras i ett oklart format som definitivt nedvärderar vad de åstadkommit, men så får det vara. Tänk den absoluta chocken hela världen skulle befinna sig i om jag en månad skippade dessa haverier av blogginlägg, alla skulle väl börja bete sig "som den där draken i Bamse när han inte fick några köttbullar" för att citera min far. Så det är tur att jag gör min plikt för samhället. Andra delar i serien finns här. Låt oss börja.

 

Först ut idag har vi Whang-od Oggay, född 1917 och fortfarande vid liv när detta skrivs! Ber till Oden att hon fortfarande är det när det publiceras. Hon är en filippinsk tatuerare och tros vara den sista mambabatok (en traditionell Kalinga-tatuerare) från Butbutfolket och den äldsta i sin bransch i Filippinerna. Hon har tatuerat huvudjakter och inhemska kvinnor i folket i över 80 år, men de Butbut-krigarna som blev till huvudjakter efter att ha försvarat byar och dödat fiender existerar inte längre och därmed tatuerar hon dem inte då en inte kan tatuera något som inte existerar. Tror jag? Men vad vet jag egentligen. Numera sitter hon hon och knackar in färg i huden på turister som besöker Buscalan. "Hur blev hon intresserad av det hela?" undrar någon annan. Hon blev tatuerad när hon var tonåring, vardera arm tog en dag att bli klar och det var väldigt dyrt, men hennes föräldrar bah: "Vi tar hand om det". När tatueringarna sedan var klara gjorde hennes far något mystiskt, nämligen dödade en gris för att fira? Jag ifrågasätter detta, men väljer att gå vidare. Sedan står det, på the interwebZ, att enligt traditioner så kan hennes tatuerings-skills endast ärvas genom släktband och Whang-od tror att tatueringen blir infekterad om någon utanför blodslinjen börjar meddla med denna konst. Därför tränar hon nu två släktingar att utföra hennes arbete, trots att traditionen är utdöende bland de unga i hennes by. En måste hålla saker vid liv kids, så länge som det inte är tankar och åsikter som hör hemma på fel sida historien.

 

Vi fortsätter på konstlinjen med June Mathis (1887-1923) som var en amerikansk manusförfattare. Hon var den första kvinnliga chefen för Metro/MGM och vid 35 års ålder var hon den högst betalda exekutiva i Hollywood. Hon är mest känd för att ha upptäckt Rudolph Valentino, som var en italiensk skådespelare, samt för att ha skrivit framgångsrika filmer såsom "The Four Horsemen of the Apocalyps" och "Blood and Sand". Hon lyckades överleva i Hollywood trots att hon var delaktig i två av de största fiaskona på 1920-talet. En av dessa fiaskon handlade om att hon och hennes medarbetare klippte ner ett 6 timmar långt mästerverk, Erich von Strondheims "Greed", till att bli 2.5 timmar (låter rimligt i mina öron, men fine) samt någonting med Ben-Hur och att hon ville filma den i Italien trots politiska problem i landet vid den tiden. För att fortsätta på filmtemat, spelas hon av Felicity Kendal i filmen Valentino från 1977, en film om-ovannämnda Rudolph Valentino (rätt uppenbart då filmen har hans efternamn, men den kunde väl även ha handlat om modehuset antar jag). Det finns även en opera tydligen, vilket är trevligt. Se ett klipp här. Jag ville verkligen hitta ett quote här, men det finns inget lättillgängligt online, vilket jag tycker är mystiskt då hon är en manusförfattare. "Gjorde hon inte stumfilm?" säger någon. Jo, men en kan väl skriva in lite saker de ser ut att säga. Samt att det ibland dyker upp lite text. Visst att jag skulle kunna hitta på ett eget citat och hävda att hon sa det för att göra en poäng, men vill väl inte bli stämd heller. Fast en kan väl bara köra en Donald Trump och bah: "I didn't say that" trots att det finns i pränt rakt framför ens lilla nos.

 

När vi ändå talar om Amerikatt kan vi väl fortsätta med det. Annie Jump Cannon (1863-1941) är dagens sista offer, och hon var en astronom från just den jordsamlingen på denna planet. Hon var dessutom medskapare till en av de första vetenskapliga klassificeringssystem av stjärnor som baserades på temperatur. I detta system klassificerades nästan 400 000 stjärnor, vilket är fler än vad som har klassificerats av något annat system, någonsin. Plus att hennes namn är jäkligt fab? Hur mycket skulle en inte älska att ha efternamnen Jump Cannon? Jag skulle då betala minst 25 öre och det är mer än jag skulle betala för något annat efternamn jag hört. "Vad är det som är bra med att klassificera stjärnor?" frågar någon. Jag har ett citat från Annie själv här! Gud, detta är en väsignelse efter Junes nederlag. Hon säger: "Classifying the stars has helped materialy in all studies of the structure of the universe". Sagt av en expert, så där har vi det. Samt att det inte är lika problematiskt att dela in da stars som den linjen käre gamle von Linné tog när han valde att klassificera och kategorisera inte endast växter och djur, utan även människor i små grupper. Det var inte ens så bra idé i retrospekt eller hon Calle von L? Men som sagt, inga av dessa problem dykte upp med Annie Jump Cannons system, vilket känns stabilt. "Du jämför två helt olika områden" hör jag någon säga. Ja, men de är mer lika aktiviteter än att klassificera stjärnor och att vässa en penna, så. "Det finns ingen logik i vad du just sa" fortsätter samma person som verkligen är ute efter att riva ner hela min akt. Hävdade aldrig att så var fallet. Och det är på ett sådant sätt, kids, som en vinner en argumentation.

 

Det var allt för denna gång! Minns dessa peeps, och sedan om konversationen råkar falla in på ett spår där de kan nämnas, nämn dem och se hur alla andras hakor faller till golvet av beundran av din innerliga kunskap. 





Väteförräderi, en ballerina och 50 honourary degrees

2017-12-08 12:45:00 | Stoff


Bildkälla.
 

Så vi möts igen, tre nya personer är på ingång denna gång som alla gånger, så ingen revolutionerande på den fronten. Någonting som dock är revolutionerande är vad dessa peeps har pysslat med under sina liv vandrande på jorden, så antar att det väger upp va va va? Bra, skönt att höra. Tack för ert stöd. Låt oss börja. Andra delar i serien finns här.

 

Cecilia Payne-Gaposchkin (1900-1979) är först ut idag. Jag tror att hon kan vara en av de kändaste personerna, generellt, som har featurat på den här hemsidan, någonting hon har gemensamt med sista personen idag, så nu har ni redan fått en teaser. Om ni låter blicken flacka nedåt nu är ni svagsinnade! Skoja, flacka på. Cecilia var en astronom och astrofysiker som skrev en (opublicerad) doktorsavhandling om att solen och andra stjärnor består till störst del av lätta ämnen, och framförallt väte och inte tunga ämnen som tidigare trott. Men det slutar ej där- nej, hon menade också att väte är det är det mest förekommande grundämnet i hela universum. "Kul att höra hennes berättelse" tänker ni alla nu. Mh, saken var dock att hon inte fick cred för denna upptäckt. Det fick nämligen Henry Norris Russell, som övertalade henne att inte publicera sin doktorsavhandlingsslutsats (bra ord i hänge gubbe), och hon tog hans råd. Fyra år senare ändrade Russell dock sin åsikt om hennes slutsats och publicerade en egen uppsats om ämnet. Payne-Gaposchkins tes visade sig vara korrekt, men i och med att upptäckten inte publicerades i hennes namn, så fick hon aldrig den cred hon förtjänade. Gör lite ont i själen på en. Dock skulle jag vilja säga att det är ganska vida känt att det var hon som låg bakom det idag, så yey antar jag.

 

Vi går vidare! Nästa person är ballerinan Michaela DePrince (1995). Hon föddes i det krigshärjade Sierra Leone, båda hennes föräldrar dock när hon var liten och hon skickade till ett barnhem. Där blev hon hånad och illa behandlad på grund av sin vitiligo som var en sjukdom som ansågs (/anses, vet icke, men antar det då det inte var speciellt länge sedan) vara en förbannelse från djävulen. Hon adopterades av en amerikansk familj, som noterade hennes talang för balett och satte henne i balettklasser, vilket visade sig vara en bra idé då det är hennes grej nu skulle jag vilja hävda. "Vad får dig att hävda något sådant?" säger någon. Hm, det finns några ledtrådar, främst att hon nu är medlem av The Dutch National Junior Company samt att hon dansar balett så ja. Det är min grund. Hennes hemsida säger också att hon: "worked hard to develop her skills so that she could overcome stereotypes of conventional beauty and racial barriers in the world of ballet", vilket jag känner är A+. År 2014 publicerades hennes självbiografi "Taking Flight" och hon har även släppt en barnbok "Ballerina Dreams"-så jag känner ett tema tona upp sig och att det fortsätter att verifiera min hävdning. En annan sak som är bra med Mickis är att hon är en nutida person, så hon finns på Instagram här, om ni vill kolla in. 

 

Sist men inte minst har vi Maya Angelou (1928-2014), författare, poet och politisk aktivist från Amerikatt som ni alla säkert vet, ty hon är känd-känd. Hon fick sju autobiografier, tre böcker med uppsatser och ett flertal poesisamlingar publicerade under sin livstid. Rätt mycket producerad text kan tyckas. Dessutom fick hon över 50 honourary degrees från olika universitet, vilket jag skulle säga är fler än 99.99% av jordens befolkning. Femtio känns lite excessive. Jag undrar om hon fortfarande var pepp på att få dem efter sin tredje? Det är en av de frågorna jag skulle vilja ställa. Alla dessa saker bygger upp mot hennes totala kändhetssumma, men jag skulle vilja säga att hon är mest känd för den första delen i sin autobiografi "I Know Why The Caged Bird Sings"- en bra bok förövrigt, kolla in om ni icke har gjort det. Har inte plats att gå in på detaljer hennes politiska arbete- ty detta är inte rätt plats att göra det på i och med platsbrist, samt att jag inte är bästa personen att ta tag i det. Kan dock nämna att hon var djupt involverad i medborgarrättsrörelsen i USA och jobbade med Malcolm X och Martin Luther King Jr. Ah ja, bara för att verkligen go Eurovision-kommentator nu och i princip nämna att en av Irlands bakgrundsdansare kommer från Falun, så kan jag berätta att Angelous film "Georgia, Georgia" filmades och producerades i Sverige och är det första filmmanus som skrevs av en svart kvinna. Har icke sett den filmen, men måste göra! Måste givetvis också nämna hennes poesi. Hon har skrivit ett flertal väldigt kända dikter, bland annat "Caged Bird", "Stll I Rise" samt "Phenomenal Woman" som utdraget under, som kan få avsluta det här inlägget, kommer från:

 

"I'm a woman

Phenomenally.

Phenomenal woman,

That's me"

 

Och med det beger jag mig. Tjadårå. 





Facebook-citat, billiga begravningar och mystiska försvinnanden

2017-11-08 12:56:00 | Stoff


Bildkälla.
 

Ännu en del av min serie, som fortfarande inte har något namn, är här. Känner nu att dess namnlöshet är dess trademark, som någon glosa som en endast kunde bara för att en egentligen inte kunde den. Formatet är som vanligt det samma, ingenting har förändrats om det inte har gjort det. Kan inte veta i detta stadie då jag inte har skrivit inlägget ännu. Allt är ännu osagt, det enda som inte är det är vilka jag ska prata om. "Wow berätta mer om hur du går tillväga" säger ingen, och därför ska jag inte göra det. Andra delar i serien finns här.

 

Datorprogrammeraren Grace Hopper (1906-1992) är först ut dagen till ära. Hon gjorde någon sorts complier, som jag inte vet vad det är, men det låter som en bra grej främst, och lyssna på detta: för att det gjorde exakt varje datorprogram vi använder möjligt. Inte illa måste sägas, tänk utan skrivprogram skulle dessa inlägg vara mer felstavade än de redan är, och det kan bara vara positivt. En annan sak som jag gillar med Grace Hopper är hennes namn, jag undrar om hennes föräldrar aktivt ville döpa henne efter ett sorts djur eller om det bara var en lycklig olycka. Hursomhelst, så var hon också med i den amerikanska flottan i tusen år, som hon verkar ha varit bra på, och hon slängde ur sig det här citatet: "A ship in port is safe; but that is not what ships are built for. Sail out to sea and do new things" vilket låter som ett citat som en skulle se någon lägga upp på Facebook, men jag måste försöka att inte låta det tala emot henne. Hon kunde ju inte ha vetat att det skulle kunna hända i framtiden. Men ska återgå lite till dataområdet igen, pga är djupt ointresserad av allt som har med militär att göra- ber om ursäkt för detta ointresse, men jag kan inte förmå mig att skriva om det. Tydligen så var hennes mål att göra datorer och "kodspråk" mer användarvänligt, att det mer skulle likna engelska än ett sifferspråk. Bra idé av henne, för det ledde till att hon fick en jäkla massa pris, utmärkelser och grejer. Plus förändrade hela det området. Vilket är en bonus. För priser är ju, som vi alla vet, alltid värderade högre.

 

Sedan har vi Amelia Earheart (1897-1939), som var en flygare. Detta vet säkert 98% av er dock, pga hon är en rätt så känd person, men stoppar det mig? Tydligen icke. Hon var den första kvinnliga flygaren att ensam flyga över Atlanten, vilket djupt imponerar mig då jag inte ens gillar att åka tåg i tio minuter själv. "Var det det enda hon gjorde eller?" frågar någon som har en lång checklista av saker hen vill bocka av. Nej, hon var även författare och gissa vad hon skrev om? Ja, att flyga. Hon bah älskade plan. Plus att hon var en viktig del i grundandet av "The Ninety-Nines" som var en organisation för kvinnliga piloter. Plus att hon inte endast var den första kvinnan att flyga över dammen till Amerikatt, hon var dessutom den första personen någonsin att ha flugit över både Atlanten samt Stilla Havet. Sedan försvann hon under en flygtur och ingen vet riktigt vad som hände. Dock finns det, givetvis, teorier. En av de troligaste är att planet kraschade i havet och att hon (och hennes navigator Fred Noonan) drunknade. En annan teori är att de landade på en ö, där de sedan dog. De hittades aldrig, och förklarades döda 1939, två år efter att de försvann. "Inga spår av dem?" säger någon. Jo, det har hittats ett flertal objekt som de tror kan ha tillhört respektive person, men inget vet säkert. Jäkligt mystiskt. Finns en hel del dokumentärer om henne på Youtube om någon är intresserad förövrigt, så kolla in dem!

 

Elaine May (1932) är sist ut idag. Hon är en manusförfattare, regissör och skådespelare. "Otroligt USA-centrerat idag" hör jag er säga. Jag vet, insåg det inte förrän nu. Ber om ursäkt, skall ej hända igen och om jag hade lite mer motivation än vad jag har så hade jag fixat det, men motivationen är inte på min sida och så skall det förbli. Låt det inte hindra oss! Elaine May har varit involverat i väldigt många filmer som många känner igen: The Graduate, A New Leaf, The Heartbreak Kid, Labyrinth och Dangerous Minds exempelvis. "Ge fler exempel!" skriker någon väldigt aggressivt. Kolla upp själv på IMDB, mate. Plus att hon var en komiker- det finns inget slut på denna lista. Hon och hennes komedipartner Mike Nichols gjorde satiriska klishér och karaktärstyper som hånade den nya intellektuella, kulturella och sociala samhällsordningen som framkommit. Dessa sketcher gjorde att hon var en viktig del i att radera stereotypen om att kvinnor inte kunde vara framgångsrika inom komedi. Så yippee ki-yey. Förövrigt är det här en väldigt vis sak hon sa: "The only thing experience teaches you is what you can't do. When you start, you think you can do anything. And then you start to get a little tired", vilket precis stämmer in på min hantering av USA-situationen i det här inlägget. Tänka sig, att någonting kan gå så full cirkel på så kort tid. Här kan ni se en bra sketch om $65 begravningar- kolla in, kolla in.

 

Och det var allt för idag. Adjö då.