Att bonda över ifrågasättbara stavningar

2017-07-23 11:59:36 | Reflektion


 

Innan jag börjar snicksnacka om vad det är meningen att jag ska ta upp denna fagra söndag, så ska jag berätta att jag såg den fysiska formen av frid tidigare i veckan. Jag befann mig vid en stor fyrkantig gräsmatta och såg någonting brun/orange ligga exakt i mitten av den, liksom en hade kunnat få ett flygfoto av det hela ovanifrån kan jag svära att det skulle vara mittpunkten, vilket är en matematisk bedrift i mina ögon. Mina ögon hade även med detta att göra, då syn inte är min största styrka och på grund av detta kunde jag inte avgöra vad det var som befann sig på denna magiska mittpunkt. Iallafall, extremt fokus och smygande såg jag att det var en liten katt som låg ihoprullad och sov, den tittade inte ens upp när jag närmade mig. "Är du säker på att den inte var död?" frågar någon. Ja, min moder har redan frågat, den andades så in your face etc. Vanlig scen må tyckas, men jag tänkte då direkt: "frid" när jag såg den. Inte "frid" i samma tonfall som Rudolf i Sunes Jul säger det när de bakar peppisar, men frid i som i "ahh frid". Så det var min berättelse, ni kan väl höra av er om ni önskar merch som denna fantastiska berättelse skriven på, är öppen för antingen tygväskor eller musmattor. Inget annat och ingenting mittemellan: en musmattstygväska- var ej absurda, inte på den här webbplatsen.

 

Resten av det här inlägget är en reflektion på den senaste månadens kommentarer, som alltid vid den här tiden cirkapris. Vi, eller jag snarare, skall icke limma fast min okunskap på era namn utan att ni ber om det, undrade hur en kan se månen mitt på dagen trots att jag alltid har trott att den är på andra sidan jorden då, till vilket Hanny skrev att det är möjligt att den är synlig i och med att månen reflekterar solens ljus. Det låter som en väldigt trolig förklaring och något som skulle få många att tänka "ja, men givetvis, så måste det vara!", och jag låtsas förstå den, fast inom mig tänker jag fortfarande: "?". Det hela är samma situation som när en fick hjälp på en uppgift på matematiklektionerna i skolan som en låtsades hjälpte en. Jag vet inte, det är någonting med hela grejen som skaver inom mig, jag gillar ej tanken på att månen då skulle vara en reflektion? Eller vänta, det kan den ej vara? Eller kan det? Gud vet. Jag måste sluta tänka på detta ämnet som med 100% har ett tillfredsställande svar om jag kollade upp det.

 

Utöver detta månsvar och vidare frågor om ämnet, har Camilla Jill två kommentarer som kommer tas upp dagen till ära, en stor händelse som vi alla borde applådera och belöna på något sätt. Den första har att göra med att säga folks namn. Hon skriver: "Hur kommer det sig att du ofta använder folks namn? Är det per auto? Jag blir alltid chockad, överraskad, förvånad + andra synonymer (enligt synonymer.se bl.a. storögd, mållös, snopen, perplex och handfallen). (...) Jag känner mig iallafall väldigt träffad och lite stolt när någon säger mitt namn i en helt vanlig mening. Liksom positivt överraskad. Ibland tänker jag även att personen som säger mitt namn är kär i mig. Jag har rent generellt en tendens att tro att folk går runt och är kära i mig". 1. Fab kommentar generellt, är speciellt ett stort fan av synonymerna då flera ord med samma betydelse är en av Guds största gåvor till mänskligheten. 2. Tycker slutet är lite fint, hoppfullt, samt att jag hoppas att det är sant. 3. För att svara på din fråga, så svarade du på den själv då det är 100% per auto (om jag inte har någon mör, slug agenda jag inte själv vet om). Så länge som det inte kommer till smeknamn, men det kommer jag ta upp i ett inlägg i framtiden så häng kvar för att verkligen njuta det. Eller häng inte kvar, gör vad ni vill. Camilla Jill hade (som sagt, keep up) även en annan fråga, och det var om det här inlägget. Frågan är ack så simpel: "Vilka podcasts lyssnar du på?". Ah, många. Är just nu i en period då jag har mycket tid att lyssna på saker, vilket jag tar tagit till mig. Kan nämna några av mina faves! (Plus tipsa mig om ni har rekommendationer). 

 

  • The New Statesman Podcast samt Agitpod (politik/aktuella händelser, UK based)
  • Under The Skin with Russell Brand samt Thinking Allowed (om blandade ämnen som kan kategoriseras under typ... samhälle/allmänt/filosofi/sociologi)
  • Word of Mouth (om språk)
  • SRSLY (populärkultur)

 

Avslutningsvis ska jag snabbt ta upp en sak som vi har bondat över. "Vad kan det vara?" undrar ni. Jo det är den ifrågasättbara stavningen av tornado, i och med att det ska stavas utan ett "r" mellan a:et och d:et. Tornado låter som ett ofullständigt ord och det kommer jag stå för till den tagen jag trillar av pinn- det är ett löften men även ett hot. Det var länge sedan vi startade en klubb på denna hemsida och jag känner att detta kan vara grunden till nästa. "Vi som vägrar acceptera att tornado stavas som det gör" kan den heta. Vi kan demonstrera på stan, klista stickers på elskåp och kontakta kungahuset för att se om typ Vickan eller något vill stödja oss då det defintivt kommer leda till stor uppmärksamhet. Plus att jag känner att detta verkligen kan tala till det svenska folket i stort? Har verkligen den känslan. Låt oss tala vidare om detta vid ett senare tillfälle, detta är värt vårt gemensamma engagemang och uppmärksamhet. Och det var allt för idag. 





Insiderinfo, namnpatent och "in the flesh"

2017-06-18 18:16:00 | Reflektion


 

I'm coming out of my cage and I've been doing just fine etc. etc. Hur gås det? Hoppas på att det är bra annars får ni meddela mig om motsatsen om ni känner för att göra det trots att ni ej träffat mig in the flesh som en säger om en vill vara något... äcklig eller alternativ i sitt språkanvändande. Eller ja, även ni som har haft turen (och det är en tur) att träffa mig i verkliga livet är väl välkomna att göra det, det är ett fritt land osv. Det är åter dags att kolla in den passerade månadens kommentarer, och ack vilka kommentarer! (Som jag säger varje månad, men vad kan en göra när det visar sig vara en konstant sanning?).

 

För att spinna vidare på det "äckliga" temat vi, oplanerat, påbörjade ovan, kan jag gå vidare med att dra uppmärksamhet till att jag ej är ensam om att finna det obekvämt att yttra namn på delar av kroppen. Ellen berättar att doktorn, när hon hade problem med blindtarmen, hade sagt att de skulle "gå in och fiska upp det irriterande bihanget" när han beskrev den eventuella operationen. Ugh, lägg av. Eller som Ellen själv uttryckte det: "Liksom hallå??????? SLUTA!". Kunde ej ha sagt det bättre själv, min känsla exakt. Kattis har ytterligare tankar om ämnet, som Hanny tog upp, om att en eventuellt inte ska duscha innan en går till doktorn, och menar att det är möjligt att det finns en risk att "sjukdomslukten" döljs av en stark svettlukt. Det finns deffo en poäng där. Jag vet inte varför jag verkligen känner mig som en representant för den här frågan, men jag gör det och tar den på fullt allvar. Lovar att meddela om SVTs nyheter hör av sig för någon kommentar och svär att jag ska citera livet ur varenda en av er om jag kallas in. Vi fortsätter på ämnet trots att allt inom mig säger att det dragits ut på, men kan ej hjälpa't. Nu ska vi göra det extra meta och ta upp Hannys egen kommentar på hens egen originaltanke. "En poäng som är värd att tänka på är att det kanske är för att förebygga smittspridning ifall patienter är rena när de går till doktorn. Spritad och klorerad inför väntrummet ungefär". Sant, sant. Sista tanken om det här ämnet är Daniellas som säger: "Jag har faktiskt fått råd några gånger att inte duscha innan jag ska till doktorn då det kan lätta upp luftvägar och man låter friskare än man faktiskt är!". Förstår helt tanken där. Detta är ett A+ råd, och bygger ytterligare upp det som tidigare sagt av alla någonsin- att en ska överdriva sina symtom med 10%.

 

Nu går vi vidare. Ett flertal personer, exempelvis Bambi och Julia, har meddelat att deras favoritlek är "Land och Rike". Gud detta får mig bara att mer och mer ifrågasätta vad jag har gjort i mitt liv och varför jag aldrig deltagit i denna, till låtes, episka lek? Vad har jag gjort med min tid? Är min stad den enda staden, eller min skola den enda skolan, som inte leker den här leken? Vad i Guds namn pågår. Jag är så förvirrad. Men jag gläder mig av tanken att ni alla verkar ha uppskatta den något så extremt. En annan sak som verkligen fått mig att halvt agera är Daniellas (igen! hur bra!) kommentar om hur stort fan jag är av namnet McHuge, då hon skrev att jag borde ta patent på det namnet innan McDonalds kommer sno det till en av sina XXXXL-hamburgare. Så valid poäng. Är nästan beredd att göra det, och om jag var en mer effektiv person än vad jag är så skulle det ha varit gjort vid det här laget.

 

Slutligen har Joré, eventuell, insiderinfo om vad som hände sedan, i en av mest häpnadsväckande nyheterna från 10-talet, den om att det regnat fiskar på en skola i USA: "De samlades ihop, tillagades och serverades som skollunch både tisdag, onsdag och torsdag veckan därpå. Fiskonsdag uppmärksammades för lite tyckte de, så det blev både för- och efterfest liksom. En sådan här incident förstärker ju dessutom bara the statement om att Gud där ovan vill att vi ska äta mer fisk". Nu kanske någon tänker: "Det där låter dogdy och osannolikt". Ja förvisso, det har lite av en sagokänsla över sig, men jag tänker att det ändå har ett stygn av sanning av fyra anledningar:

 

  1. De hade behövt göra någonting med fisken, de kan liksom inte lämna den där.
  2. Det känns definitivt som ett tecken Gud skulle kunna ge då hen aldrig verkar kunna tala klarspråk utan endast lever sitt liv genom gåtor och tecken, typ som Dumbledore i HP eller som sådana där långsmala hundar med långa öron och päls ser ut att de skulle göra om de kunde prata.
  3. Konstigare saker har hänt, exempelvis den där sjuka clown-crazen förra året.
  4. Hon säger att så är fallet och jag litar på henne till 100%. 

 

För att för att verkligen följa mönstret i det här inlägget med att, så att säga, "go on" om ämnen, så vill jag ta upp en anekdot Joré delade om ett annat dött djur i skolan. Hon skriver: "Jag hade en klasskompis i kanske trean-fyran, som hittade en räv som blivit överkörd av tåget och tog med den till skolan. Vi fick utrymma hela korridoren pga stanken, men minns att han själv tyckte att det var jättekul (killen, inte räven)? "Fun thing in a way" kanske". Detta är verkligen en "fun thing in a way". Mhh. Har så många frågor om detta, men tänker ej ta upp dem nu då det vore okristligt med tanke på längden av det här inlägget. Starka kommentarer ännu en gång! Trevlig kväll, bauta-sniglar. 





När jag chockeras över skilda åsikter

2017-05-17 08:27:00 | Reflektion


Rip mina flipflops jag håller i på den här bilden som jag köpte -06. De tjänade mig väl. 
 

För att bryta min tystnad/fasta skall vi gå över vad vi alla har snick-snackat om sedan förra månaden. Tro mig när jag säger att det finns vissa väldigt visa reflektioner från några av er, men eftersom jag är en 100% rebell i exakt alla situationer, inklusive när det kommer till röda trafikljus, så tänkte jag totalt se över det och istället dra uppmärksamhet till det faktum att ingen verkar vilja heta McHuge i efternamn? Vad i Guds namn? Trodde det skulle bli budgivning på vem som skulle vilja heta det mest, för jag kan direkt säga att jag inte kan tänka på ett namn jag hellre skulle vilja bära. Liksom, tänk all potentiell street cred om en signade ett dokument med det namnet. Dock är det ju bra för mig, för då är det fritt fram för mig att verkligen äga det. Så ett indirekt tack till er antar jag? McHuge är ett fab namn, är fortfarande förvirrad över dess, tydligen, oattraktivitet.

 

Över till någonting som vi dock har hållit med varandra om många gånger: graffiti. Jag nämnde det, återigen, i mitt rekommendationsinlägg för någon vecka sedan och Camilla kom med en superb input/tips då hon skrev: "Om du fortfarande gillar graffiti borde du besöka the city of Borås som har haft någon pågående graffiti-konst-grej sedan 2014 som heter "No Limit". Se typ den här fina. Men det blir kanske lite långt att åka". Alltså sorgen i mitt hjärta har aldrig varit större för att jag ej bor nära Borås, men om jag befinner mig i dess trakter kan jag med 100% säkerhet säga att jag skall leta upp detta. Om någon av er bor i/nära/befinner er i Borås, ring mig eller något. Var förresten i Glasgow nyligen och kan meddela att de har bra graffiti om ni någonsin befinner er där. Det fanns en bild på ett par skor och en flugsvamp, som direkt talade till mig då jag tänkte "ah naturen". Hittade en bild tagen av målningen, se den här. Om den inte talar till er vet jag ej vad. Låt inte detta bli den nya McHuge. 

 

På tal om saker en kan se (skratta) så tänkte jag även ta upp lite fler åsikter när det kommer till forna crime/detektivserier. Som några av er kanske minns, menade jag att de skyldiga gav upp för lätt i gamla serier, medan de nu är mer smooth och sluga, vilket jag definitivt står fast vid. Men det har ju även sin charm, vilket Cornelia och Linnea (A+ namn) pekade ut. Cornelia menar att gamla filmer är läskigare och kusligare på ett annat sätt. Amen. Och Linnea lägger också till att de är mer lättsmälta. Amen x2. Kan inte göra något annat än att hålla med. Som jag tidigare tagit upp på denna hemsida har jag en allergi för krispiga filmer och serier och äldre rörlig bild är motsatsen till krispighet, vilket uppskattas på en extrem nivå från mitt håll. Plus att det som sagt inte ens är min genre. Tror att den senaste gången jag hade någonting med det att göra var en gång när Karl och jag agerade ut en typisk scen ur en svensk kriminalserie i någon gränd någonstans i Hampstead och efter det kände, iallafall jag, kan ej tala för Karl, att ingenting kommer kunna leva upp till den scen vi precis skapat. Detta ledde i sin tur till att jag aldrig engagerade mig i slika svenska serier igen. Även cirka 15 andra anledningar spelade in där, men kan ta upp min avsmak för svenska kriminalserier en annan gång. Skriv "Moseskorg" i kommentarsfältet om ni ej kan vänta på det mästerverket av ett inlägg.

 

Slutligen har jag två frågor att ta upp. Camilla (igen, hej hej) kommenterade på mitt inlägg om kurragömma att en av dina/hennes favoritlekar är "Land och Rike". Dude. Låter som dem bästa leken någonsin? Hur kan jag aldrig ha lekt den? Tror jag? Vänta ska googla reglerna. Wow ok. Läs dem här om ni ej (likt mig) aldrig hört talas om denna lek förut. Detta låter som ca den bästa leken någonsin? Känner att mitt liv kommer vara inkomplett tills jag har deltagit. Min fråga är nu, har ni lekt den här leken? Är det en känd lek? Det borde det väl vara, annars skulle inte reglerna finnas online. Men iallafall. Min andra fråga är ej från mig, utan det är en relevant observation från Hanny om Ching Shih som kommenderade mer än 80.000 pirater och 1800 skepp back in the day. Hannys fråga är hur de gjorde för att kommunicera med varandra. Extremt bra fråga, jag vet inte, men vill gärna veta? Det känns som att mycket hänger på ett extremt förtroende för att de andra skulle befinna sig vid rätt plats vid rätt tidpunkt, typ som när en mötte personer någonstans innan en hade en mobiltelefon. Om någon har studerat på Historiska Piratprogrammet på universitet eller något, hör av er och berätta. Det var allt. Från mig alla, till er alla, en riktigt god dag.