En manusförfattare, ett klassificeringssystem och en hundraårig tatuerare

2018-01-08 12:59:00 | Stoff


Bildkälla.

 

Ny månad- potentiellt nya möjligheter att förstöra. Skoja skoja skoja. Men som alltid den åttonde på henna webbplats skall tre nya personer presenteras i ett oklart format som definitivt nedvärderar vad de åstadkommit, men så får det vara. Tänk den absoluta chocken hela världen skulle befinna sig i om jag en månad skippade dessa haverier av blogginlägg, alla skulle väl börja bete sig "som den där draken i Bamse när han inte fick några köttbullar" för att citera min far. Så det är tur att jag gör min plikt för samhället. Andra delar i serien finns här. Låt oss börja.

 

Först ut idag har vi Whang-od Oggay, född 1917 och fortfarande vid liv när detta skrivs! Ber till Oden att hon fortfarande är det när det publiceras. Hon är en filippinsk tatuerare och tros vara den sista mambabatok (en traditionell Kalinga-tatuerare) från Butbutfolket och den äldsta i sin bransch i Filippinerna. Hon har tatuerat huvudjakter och inhemska kvinnor i folket i över 80 år, men de Butbut-krigarna som blev till huvudjakter efter att ha försvarat byar och dödat fiender existerar inte längre och därmed tatuerar hon dem inte då en inte kan tatuera något som inte existerar. Tror jag? Men vad vet jag egentligen. Numera sitter hon hon och knackar in färg i huden på turister som besöker Buscalan. "Hur blev hon intresserad av det hela?" undrar någon annan. Hon blev tatuerad när hon var tonåring, vardera arm tog en dag att bli klar och det var väldigt dyrt, men hennes föräldrar bah: "Vi tar hand om det". När tatueringarna sedan var klara gjorde hennes far något mystiskt, nämligen dödade en gris för att fira? Jag ifrågasätter detta, men väljer att gå vidare. Sedan står det, på the interwebZ, att enligt traditioner så kan hennes tatuerings-skills endast ärvas genom släktband och Whang-od tror att tatueringen blir infekterad om någon utanför blodslinjen börjar meddla med denna konst. Därför tränar hon nu två släktingar att utföra hennes arbete, trots att traditionen är utdöende bland de unga i hennes by. En måste hålla saker vid liv kids, så länge som det inte är tankar och åsikter som hör hemma på fel sida historien.

 

Vi fortsätter på konstlinjen med June Mathis (1887-1923) som var en amerikansk manusförfattare. Hon var den första kvinnliga chefen för Metro/MGM och vid 35 års ålder var hon den högst betalda exekutiva i Hollywood. Hon är mest känd för att ha upptäckt Rudolph Valentino, som var en italiensk skådespelare, samt för att ha skrivit framgångsrika filmer såsom "The Four Horsemen of the Apocalyps" och "Blood and Sand". Hon lyckades överleva i Hollywood trots att hon var delaktig i två av de största fiaskona på 1920-talet. En av dessa fiaskon handlade om att hon och hennes medarbetare klippte ner ett 6 timmar långt mästerverk, Erich von Strondheims "Greed", till att bli 2.5 timmar (låter rimligt i mina öron, men fine) samt någonting med Ben-Hur och att hon ville filma den i Italien trots politiska problem i landet vid den tiden. För att fortsätta på filmtemat, spelas hon av Felicity Kendal i filmen Valentino från 1977, en film om-ovannämnda Rudolph Valentino (rätt uppenbart då filmen har hans efternamn, men den kunde väl även ha handlat om modehuset antar jag). Det finns även en opera tydligen, vilket är trevligt. Se ett klipp här. Jag ville verkligen hitta ett quote här, men det finns inget lättillgängligt online, vilket jag tycker är mystiskt då hon är en manusförfattare. "Gjorde hon inte stumfilm?" säger någon. Jo, men en kan väl skriva in lite saker de ser ut att säga. Samt att det ibland dyker upp lite text. Visst att jag skulle kunna hitta på ett eget citat och hävda att hon sa det för att göra en poäng, men vill väl inte bli stämd heller. Fast en kan väl bara köra en Donald Trump och bah: "I didn't say that" trots att det finns i pränt rakt framför ens lilla nos.

 

När vi ändå talar om Amerikatt kan vi väl fortsätta med det. Annie Jump Cannon (1863-1941) är dagens sista offer, och hon var en astronom från just den jordsamlingen på denna planet. Hon var dessutom medskapare till en av de första vetenskapliga klassificeringssystem av stjärnor som baserades på temperatur. I detta system klassificerades nästan 400 000 stjärnor, vilket är fler än vad som har klassificerats av något annat system, någonsin. Plus att hennes namn är jäkligt fab? Hur mycket skulle en inte älska att ha efternamnen Jump Cannon? Jag skulle då betala minst 25 öre och det är mer än jag skulle betala för något annat efternamn jag hört. "Vad är det som är bra med att klassificera stjärnor?" frågar någon. Jag har ett citat från Annie själv här! Gud, detta är en väsignelse efter Junes nederlag. Hon säger: "Classifying the stars has helped materialy in all studies of the structure of the universe". Sagt av en expert, så där har vi det. Samt att det inte är lika problematiskt att dela in da stars som den linjen käre gamle von Linné tog när han valde att klassificera och kategorisera inte endast växter och djur, utan även människor i små grupper. Det var inte ens så bra idé i retrospekt eller hon Calle von L? Men som sagt, inga av dessa problem dykte upp med Annie Jump Cannons system, vilket känns stabilt. "Du jämför två helt olika områden" hör jag någon säga. Ja, men de är mer lika aktiviteter än att klassificera stjärnor och att vässa en penna, så. "Det finns ingen logik i vad du just sa" fortsätter samma person som verkligen är ute efter att riva ner hela min akt. Hävdade aldrig att så var fallet. Och det är på ett sådant sätt, kids, som en vinner en argumentation.

 

Det var allt för denna gång! Minns dessa peeps, och sedan om konversationen råkar falla in på ett spår där de kan nämnas, nämn dem och se hur alla andras hakor faller till golvet av beundran av din innerliga kunskap. 



Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: