Släng dig i väggen, Sherlock Holmes

2017-11-25 14:19:00 | Vacuum


 Enigmat. Obs skämt. (Ryser av tanken på att någon skulle ta mig för mitt ord, ryser gör jag). 

 

I hopp om att förvirra en eventuell Sherlock Holmes-liknande karaktär brukar jag medvetet, för mig själv, försöka bygga upp ett beteendemönster som inte är en glasklart referensbart tillbaka till mig. Jag vill ha ert stöd och söker validerande ord i det här- ett uppmuntrande, en igenkännande blick, en tumme upp, en pinne med ett ingraverat meddelande om att ni är med mig. Med sju miljarder invånare på den här planeten (varav alla, exklusivt möjligen påven, läser detta) är det så gott som omöjligt att vara ensam om någonting, speciellt en sådan utbredd aktivitet som jag känner att detta är. Ok, om aktiviteten jag tagit upp hade varit att nudda rodret på var tionde gondol en kom över i Venedig med en nål som en gång tillhört drottning Kristina- det är nischat. Det här: inte lika så. Jag skulle vilja säga att detta är vardagsmat, beteendenas potatismos om ni så vill.

 

"Så hur gör du detta, exakt?" undrar kanske någon. Alltså jag vet inte, vet inte om det är lika mycket faktiska aktioner som det är tanken av dem. Men ni känner ju mig- vild i de lugnaste av tider, så ibland kan jag lämna en röd bläckpenna i min ficka trots att det är känt att jag inte är ett fan av röda bläckpennor. "No way, lägg av" säger ni och slänger er i väggen. Mh jag vet, drastiska tankar kallar till drastiska handlingar. Tycker även om att kurera mina ägodelar, på ett lätt morbidt (hur skriver en morbid i bestämd form, enligt Word är det där fel) sätt som jag inte tänker gå in i detalj om, för en gång när jag berättade om det fick jag en väldigt konstig reaktion som svar och sedan dess har jag kommit överens med mig själv om att aldrig nämna detaljerna igen. Jag tror att min ultimata dröm skulle vara att äga en sak- allt som allt liksom, det kommer aldrig hända, men i mina drömmar skulle jag ha endast en sak. Specifikt en bok som var inslagen i brunt omslagspapper så att ingen skulle kunna se vilken det var. Och eftersom det skulle vara det enda jag ägde så skulle folk tro att den var jättebetydelsefull för mig, och de skulle undra och undra över vilken bok det var, och när de sedan fick chansen att titta, så skulle de inse att det var "Hur du tränar din drake" eller något. Tänk så förvirrade de skulle bli. I och för sig så är "Hur du tränar din drake" säkert en cracking read, men min poäng kvarstår.

 

På tal om att slänga sig i väggen som jag faktiskt nämnde i 2 § 2 meningen DHBL (Det Här Blogginlägget) så kan jag berätta om när en av mina lärare en gång sa åt mig att, just, slänga mig i väggen. "Men Gud- anmäl!" kanske någon säger. Hen sa det på skämt, för såhär lät det- det var innan ett prov:

 

Lärare: "Flyttar ni tre isär?"

Vi: "Mh"

Lärare: "Om en av er flyttar dit, och en sätter sig där borta..."

Vi: "..."

Lärare: "Och du Linnea- du kan slänga dig i väggen"

 

Tillåt mig att roat skrocka över svunna tider och forna upptåg. Nej, men ärligt. Dock var det inte lika roligt som en gång när min kompis vände sig om till mig innan ett prov i samhällskunskap och bah: "Du Linnea- vad hette försvarsministern nu igen? Mona-Lisa?". Nej? Inte ens nästan, älskar att det namnet var mest lättåtkomligt för henne i den stunden. Minns inte vem det faktiskt var nu, men jag vet att det till att börja med var en man samt att hans namn inte ens nästan påminde om Mona-Lisa. Fanns jag minns en sak med säkerhet och det är att han var lite lik Julian Assange. Och i ett visst ljus och i en viss position kanske han skulle likna Da Vincis målning av sin, om än endast i tanken, namn-like, och det är exakt ett sådant förvirrande mysterium jag önskar att jag kunde vara del av och hintade till i mening ett. Är det han som är Mona-Lisa eller inte? Troligtvis inte, men en kan aldrig vara säker. 


: Hanny

Jag blir jättenyfiken på hur du gör.Som en handling av stöd skruvar jag bort en titanplatta från mitt underben och graverar och skickar dig.Så gör en riktig vän.Jag råkade ut för en olycka med mc och skadade mig ifall du undrar varför jag har titanplatta.
Jag har studerar ditt öra i x antal minuter och gillar den för öron ovanliga formen.Riktigt sött öra!
Sa hen verkligen att du skulle slänga dig i väggen? Jag tror att jag lägger mig på golvet och bävar.
Haree!

Svar: Känner att jag borde bli ombedd att slänga mig i väggen oftare än jag är tbh!
Linnea Aurora

2017-11-26 @ 09:24:30

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: