När en bryter mot sina principer

2017-11-01 10:30:00 | Vacuum


 

Ni vet hur det ibland känns som att kliva in i en tv-serie när en entrar någons hus? Allt känns liksom förhöjt lite grann och som att allting som sägs har en mening, antingen att föra handlingen framåt eller för att endast underhålla. Bra, då är vi alla på samma sida och har exakt samma upplevelser då- säger hon utan att ha hört någons svar. Iallafall, detta är definitivt fallet när en stövlar in i min farmor och farfars hus. Allt de gör är roligt? Allt som sägs är fyndigt? Allt känns som en sitcom, jag förstår ej vad som är grejen? Jag kan säga direkt, att om jag någon gång ska skriva ett sitcom-manus så ska jag endast hänga där i en vecka och observera. Saken är då att jag skulle förstöra själva essensen, för det låter aldrig lika bra när en (eller jag, snarare- Shiva av komik som en råkar vara) återberättar som när en är där in da flesh som en kan säga om en är en något vidrig person. Känner redan nu hur jag har sabbat hela grejen, endast genom att nämnda det. Men jag måste, ty jag känner att jag gör världen en otjänst om detta förblir osagt. Orden som yttras i det huset är det low-key roligaste jag någonsin har hört, och då har jag ändå sett minst tre roliga saker. Ok, här är ett exempel som hände relativt nyligen (läs: för två år sedan).

 

Min farmor står framför en spegel i hallen.

 

Granny: "Titta på mitt hår, det ser ju för beklagligt ut"

Jag: "Det är inget fel på ditt hår"

Granny: "Pfft. Sluta vara så finkänslig. Det här håret skulle få en häst att skena"

Jag: "Haha? Ta min hårsnodd och sätt upp det då om det är så otroligt bedrövligt"

Granny: "Jag har aldrig håret uppsatt, det är en av mina principer"

Jag: "Jaha ok. Hur är med hästen då?"

Granny:"Ja, han skenar ju fortfarande... Jag sätter väl upp det då, för allas bästa"

 

Hon sätter upp håret i en låg hästsvans, och precis då vandrar min farfar in i rummet.

 

Farfar: "Tjenare Zlatan"

 

Han går vidare.

[Exit stage left]

 

Jag vet att vi alla nu tänker samma sak. "Hmm... det är en bra situation, utom en specifik karaktär som vi skulle kunna klippa bort... det är den där karaktären 'jag'. Känner inte riktigt att den bringar någonting till bordet utöver reaktioner". Mh jag vet. Men ibland måste det finnas karaktärer som för plotten framför utan att bidra med någonting. Vem skulle hon annars ha pratat med? Ja exakt, allt skulle ha varit tvunget att utspela sig i hennes huvud, och det är ytters svårt att få innerliga röster att fungera bra i ett narrativ. Det är en expert-åsikt från någon som vet allt om saken, allt. Är en vandrande encyklopedi om ämnet. Iallafall så är min konstanta tanke i deras närvaro: "Detta är tv- tv är det. Var är kameran? Detta är definitivt ett missat opportunity". Ingenting mer att säga har jag, tänker att detta talar för sig självt. Har du ytterligare frågor och tankar så råder jag dig att sätta dig ner och tänka över dem igen, ty detta är ingen frågestund!! Eller alternativt kan du göra vad min farmor sa till mig att göra en gång, nämligen: "Sätt dig ner... och jag slår ner dig". Visa ord. 


: Hanny

Tänk ifall din farfar sagt 'tjenare Legolas'.Du förvaltar humordelen av arvet väl,du har en trevlig humor du också.
Jo,jag hade några frågor på detta men jag ställer dem i hallen tills vidare.
Nu skall jag titta på two and a half man.

Svar: Skulle varit ännu bättre tbh!
Linnea Aurora

2017-11-01 @ 13:08:45

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: