Bastarder till nyttigheter

2017-03-30 06:50:00 | Poneringar


 

Kan jag bara få ställa frågan varför det är det äckliga (förlåt, "mindre goda"- som en var tvungen att säga under skoltiden trots att allt inom en bara skrek att inte ens "äckligt" var det korrekta adjektivet för att beskriva avsmaken för det som menades) alltid är det som är nyttigt på en matprodukt. När jag säger alltid, menar jag inte alltid. Det finns nämligen ingen del av mig som tycker att stammen är godare än själva fruktköttet på en ananas. Fast förresten, så vet jag inte ens om stammen är nyttigare. Det är den säkert bara för det. Har jag några hälsoexperter som läser? (Eller behöver en vara expert för att veta detta? Jag vet inte, jag kanske bara är djupt ignorant). I alla fall- gör era röster hörda om ni vet.

 

Detta är liksom alltid fallet för mig. Jag lärde mig att äta broccoli relativt nyligen, men än idag känner jag att endast de mörkgröna "löven" på trädet (varför talar jag som till ett barn här vet ingen) är acceptabla att konsumera. Då kommer direkt kommentaren: "Du vet väl att det är stammen som är nyttig va?". Lägg av. Eller om en äter ett frukt utan skal: "Du vet väl att det nyttiga sitter i skalet". Av lägg. Eller om en äter en människoarm och lämnar flexor carpi radialis och någon säger: "Du vet väl att det är där det nyttiga sitter?" Ah men pilutta dig. Skoja, det där sista har aldrig hänt- jag är vegetarian.

 

"Är det ens värt att jag äter den här ärtan" tänker jag därför, "om den inte har skidan kvar, eller kan jag lika gärna bara skippa den helt?". Och det frågar jag med samma frågande blick som T.S Eliot måste ha haft när han frågade: "Dare I eat a peach?". Mitt instinktiva svar till dig Tom är- ja. Men jag skulle också råda dig att kolla över persikan först bara för att se så att det inte finns något sorts maskhål eller så, ty vi vill inte ha någon tecknad serie-situation där en mask dyker upp från inom frukten när tuggan tagits. Och våra frågeställningar är i grunden olika, men för att applicera min situation på Eliots uttryck skulle nog min fråga, i hans ord, ha varit: "Need I eat a peach?". (Vilket jag dock inte skulle ifrågasätta eftersom persikor är typ livets frukt?). (Jag är personligen övertygad om att det var en persika Eva åt i Edens lustgård, det skulle jag kunna sympatisera mer med än ett äpple). (Inget hat mot äpplen uttryckes här dock, jag älskar de små bastarderna).

 

Men liksom vad är grejen? Om det nu är det ljusgröna på broccolin som är nyttig, eller stammen på en ananas, varför har evolutionen gjort att de smakar minst gott. Om detta har med evokutionen att göra? Vet ej, skulle ha frågat Charlie D. om jag kände honom, men han är, som ni säkert vet, död. Plus att jag antar att det är en subjektiv fråga, det finns säkert de som är beredda att dö för den ljusgröna delen och som endast äter fruktskal. Om du är del av den klanen, kom fram i ljuset, så vi kan språka om'et.





Pasta-propaganda, djuralbum och empati

2017-03-29 06:34:00 | Tips


Guess who's back, back again. Shady's back, tell a friend osv. Om vi lägger mina rap-kunskaper/vetskapen (vilka, tyvärr, är oroväckande få) åt sidan ett tag så är jag återigen här för att rekommendera lite saker. Det här inlägget är skrivet i kollaboration med Fredrik Kempe.

 

  
  • Desirée De Léon har skapat konst med små föremål i bilder. Gillar det starkt, fast bilden på schalottenlöken som "höjd" på den där kartan ger min flashbacks från orienteringstiden i skolan, eller "krigstiden" som jag, tillgivet, brukar kalla den. "Alla kan ta tre kontroller var och sedan komma tillbaka- utom ni två, ni kan ta fem var" sa han till oss varpå vi började fila på sätt att ta oss ur situationen. Det slutade med att vi tog fem kontroller.

  • Ett flertal studier visar att rika människor ser på världen annorlunda än de från lägre ekonomiska samhällsklasser gör. En av studierna av Varnum visar att de med högre socioekonomisk status, klassar sig själva som mer empatiska än genomsnittet och en följande studie visar att motsatsen är sann och att människor med högre socioekonomisk status har "diminished neural responses to other's pain".

  • Sad and Useless har gjort en bildsamling med bilder på "animals that look like they're about to drop the hottest albums ever". Kan ej säga det bättre själv, det är exakt vad dessa bilder ser ut som. Skulle personligen betala för att höra en sekund av ett track av dessa album och jag är redo att dedikera hela min fritid åt att se det bli verklighet. "Vilket är din favoritbild?" undrar ni. Den med hästarna!

 

 

  • Zach Schläppi har skapat en animation som satiriserar propaganda-journalfilmer från 1930-talet, med pasta. Givetvis. Jag känner ändå att om jag vill se en propagandafilm som förespråkar krig så är pasta ett bra sätt att övertyga mig på, pga är ett fan och jag är redo att gå med i den här pastaarmén. Eller ja, är mer redo att gå med i den här armén än någon annan. 

  • I The Guardian undrar Dean Burnett ifall det går att skuldbelägga Simon Cowell för fallet av den västerliga civilisationen, som ännu ej totalt fallit. Han pekar på kulturell saturation, normalisering av dåliga beteenden och att dåliga precedensfall leder till dåliga utfall. 

  • Slutligen två saker av Anna Leszkiewicz i The New Statesman. Nummer ett- saker Noel Fielding (som är en av de nya programledarna av The Great British Bake Off, tillsammans med Sandi Toksvig) kommer jämföra bakverk med. Alla är spot-on, uppskattar framförallt: "a gummy bear's travel pillow", "a swan's cream saxophone" och "an aggressive oatmeal".
    Nummer två- hennes recension av Simon Amstells mockumentary "Carnage" (som är mycket bra, finns på BBC iPlayer om ni har tillgång det, samt troligtvis någon annanstans på internet också), som handlar om veganism och om hur framtidens folk (detta utspelar sig 2073 om jag minns rätt?) ser tillbaka på nutidens "carnism" med otro och avsmak. Den bästa repliken, enligt min åsikt är denna: "When we think of 1944, we tend to think of the establishment of the world's first vegan society. Bu 1944 was also a time of human war". Mycket rolig, se om ni kan!
 
Och det var allt för den här gången, det är april om tre dagar "hur", "wtf", "det var ju nyss jul" etc. Några tips till mig?




När och varför måste Broder Jakob vakna?

2017-03-27 07:12:00 | Analys


 

Kom att tänka på sången "Broder Jakob" häromdagen, och insåg i mitten av andra raden att jag kan just den sången på ett oklart och överflödigt antal språk. Jag tänkte säga att jag inte förstår hur, men det gör jag visst, för jag minns att jag och resten av kidsen i min lilla aktivitetsgrupp lärde oss den på alla dessa språk och att vi sedan sjöng den i kanon, så jag ändrar min undrar till varför. Kanske för att det är en sak en kan göra och vi gjorde det. Enkelt svar, dålig fråga. Iallafall, det hände och jag kom då att tänka på det faktum att Jakob heter olika saker i olika versioner. Och jag skall nu gå igenom hur han tilltalas.

 

Vi börjar med originalet (antar jag, då vi alltid sjöng den versionen först) som är på franska, där han heter "Jaques". Jag väljer att kalla det J-kategorin: under de flesta andra versioner som en kan hitta på Wikipedia-sidan också faller in, med variationer som "Jakob"- som är lätt mest poppis, "John", "Janis" och "Jaakko". Sedan har vi M-kategorin där Italiens "Martino" och Kroatiens "Martin" chillar. Jag undrar varför de valde att ge sin munk ett annorlunda namn, men det är uppfriskande, jag gillar det. Plus att Martin är ett jäkligt starkt namn. Hade en onesie som hette det en gång. Sedan kommer vi till de versionerna som inte har någon like, först och främst: Tjeckiens "Kubo". Älskar att han heter Kubo. Det får mig att tänka på Kuzko i "Kejsarens nya stil" (kan också peka ut att jag hade stavat det "tjejsaren" oroväckande länge utan att notera felet) och han är rätt fab, vilket jag direkt känner att mannen i den sången också är. Sedan har vi latin som har valt att inte namnge vår hjälte. Annorlunda, nytänkande, starkt, blir rörd, 10/10.

 

Och det var allt jag hade att säga om namnvalen, inte mycket men mycket nog. Tänkte därför gå vidare till sångens sista mening: "ding, ding, dong". De flesta har en version av "ding, ding, dong" som en känner igen som klockringning, men det finns även några som får en att förvandlas till något av ett frågetecken av oförståelse, och får frågor dyker upp som kräver svar. Ok, Island och Danmark är i samma kategori här. Danmarks sista mening är "ringe tolv", vilket verkligen sätter i perspektiv den möjligheten att Jakob fortfarande sover trots att det är middag. Island går ett steg längre med sin sista mening "hún slær þrjú" vilket jag översatte på google translate, och det betyder "hon slår tre". Tre? Detta kan tolkas på flera sätt. 1- Att Jakob sover klockan tre på eftermiddagen och att han därmed absolut inte är en morgonperson och därför sjungs för (underförstått är då att Jakob är "felet" och att berättaren är "rätt" i situationen). 2- Det kan även betyda att klockan är tre på morgonen, vilket skulle förändra situationen helt då berättaren bah: "UPP" och att Jakob bah: "Eh nej? Klockan är tre på morgonen? Vem tror du att du är? Stick" och jag känner då direkt att majoriteten står på Jakobs sida.

 

Det är frågor som dessa som måste få svar, och det är därför en alltid borde inkludera en tidsbestämmelse. För detta skulle ej ha hänt om Islands översättare hade skrivit: "Hon slår tre e.m." eller "Hon slår femton". ("Vad är klockan när den slår femton slag?" "3?" "Hahahaha nej, den är trasig, den slår aldrig femton slag, hahaha"- detta är ej ett skämt att dra i denna situation). Fast uppskattar ändå mysteriet i detta- vems sida står vi på? Vad vill de Jakob? Varför måste han absolut gå upp? Vad är ens klockan i de flesta versionerna? Spelar det någon roll? Troligen inte, men ack så vi undrar. Kan ni också den här sången på ett förvånandsvärt antal språk? Är det ens en grej eller hade mina gruppledare någon sorts unik besatthet av alltihop?