Hotellägare och personlig reklam

2017-06-21 21:01:00 | Vacuum


Ej min lekstuga. 
 

Köpte nyligen en velourtröja likt en jag hade 1998, jäkligt fab, får flashbacks av mig själv. Öppnade precis garderoben, såg den, och bah: "Wth anno vad?". Började typ fundera på om jag skulle gå och öppna min (numera icke-existerande) (eller förresten den är existerande, men inte längre i mitt liv, direkta närhet eller åtkomst) lekstuga, så att den skulle kunna vädras ur lite innan vi satte igång med våra väldigt strukturerade hotellbedrivnings-lek. Vi var sjukt hardcore i leken- hade böcker i vilka vi skrev upp, inspirerade av Emils moder innan oss (hennes anteckningar hade dock en annan genre), vilka som befann sig på hotellet, vilka gäster som beställt frukost, afternoon tea och/eller middag i hotellets restaurang (vi serverade ej lunch, gå ut och lev för i helvete) (ber om ursäkt för svordomen, den finns där endast för effekt) och rumdetaljer samt att vi spelade de olika karaktärerna och jag kan meddela att porträtteringarna alltid var konsekventa. Om någon av er tänker: "Låter som ett väldigt o-fancy hotell" vill jag först säga: wth, samt att jag kan meddela att vi hade en sockertång, så tänk om.

 

Annars så har jag nyligen tänkt på reklam som riktas åt en personligen. Sådan som en ibland möts av på internet, ni vet, i ett försök från reklamens sida (eller de som utformade reklamen snarare, reklamen har inget eget liv, den är ingen kännande varelse) att vara personlig men istället endast är obehaglig och inkräktar i ens personliga sfär. Facebook är mästare på detta: "Happy National Day, Linnea!", "We think you might like this product, Linnea", "Do you like this new feature we've added, Linnea?". Liksom sluta använd mitt namn! Eller "ja, det är mitt namn, slit inte ut det" som en sa på mellanstadiet eller när det nu var. Tänker alltid att folk manipulerar en när de överanvänder ens namn, typ som när politiker blir tillsagda att le och säga sina motståndares namn i en debatt, men gör det fel eller till för hög grad. Och denna manipulations-teori kommer från en person (jag) som ofta säger folks namn, men utan någon som helst manipulerande avsikt, så det är direkt hypokrisis från min sida. Vem är jag, måste se mig själv i spegeln, likt Michael Jackson rådgav (det här tydligen inte ett "riktigt" ord?) oss att göra, och typ dricka heligt vatten eller något för att bli kvitt den där hypokritkrisen jag verkar befinna mig i. Tvi.

 

Det jag vill komma fram till är detta- tänk hur creepy det skulle vara ifall detta inte endast hände på internet, utan även i verkliga livet. Som om en klev in i en affär och så var det en skärm där, på vilken det stod: "Hej Linnea- vi har erbjudanden på tre paprikor för priset av en, som vi tror skulle intressera dig!". Liksom ja- jag är intresserad, men samtidigt..? Om detta blir verklighet i framtiden och jag då inte tycker att det är creepy måste jag verkligen omvärdera mitt liv. Förresten, om det händer och jag inte nämner det, så kan ni väl länka det här inlägget till mig i en kommentar då eller något, bara så att jag blir påmind om var jag står i frågan. Obs, detta gäller endast livlösa föremål, inte människor. Eller förresten så gäller det människor också, speciellt de som känner en trots att en inte känner dem. Det finns ingenting mer förvirrande på denna jord än när någon påbörjar en konversation och drar referenser till ens liv och ens familjemedlemmar och en inte har en aning om vem de är. Borde vara olagligt? Har hänt mig flera gånger, den mest extrema gången var den jag skrev om här. Ryser fortfarande.

 

Borde vi alla gå runt med en namnlapp 24/7/365(6) för att slippa denna förvirring? Troligtvis inte, det känns lite "Black Mirror"- eller ja, då mer att en infopanel dyker upp än en namnlapp, vilket känns lite low-tech (eller lo-fi, som jag en gång trodde att Karl sa om ett hus vi befann oss i). Så jag tror ej att det är rätt steg att ta. Någonting som dock känns rätt i min hypofys är att jag och de andra kidsen i min familj borde spela alla människor, likt vi gjorde i hotelleken. En visste liksom alltid var alla stod, och om något inte kändes rätt kunde en säga: "Freud- vänta. Detta känns inte rätt. Jag tror inte att Herr Heiding skulle klaga på att maten tog längre tid än vanligt med tanke på att han inte ens konfronterade kocken den där gången då hon gav honom en annan persons mat. Vad tror du?". Varpå hon svarade, antingen: "Du har rätt, jag håller med, din ålder har givit dig visdom jag ännu inte besitter" eller "Fu- han har väl haft en dålig dag!!". Så okomplicerat liksom. Och det är mina tankar om reklam. Min andra tanke om reklam är att sådana buntar som posten delar ut borde förbjudas. Tankar om det? Hur lång tid tror ni att det skulle ta innan vi inte längre tyckte att det var creepy att fysiska affärer använde ens namn i ett försök att pracka på en saker en skulle kunna tänkas vilja ha? 


: Hanny

Någon namnlapp kommer inte att finnas men däremot ett chip i nacken på varje människa.Chipet innehåler all tänkbar information.Tex vilket civilstånd du har,sambo eller särbo,fotstorlek,trosuppfattning,politisk hemvist,ifall du för stunden har mens eller ägglossning osv osv.Vi Sverigedemokrater får ett helvete.Fast om några år är nog minst hälften av vårt lands befolkning SD;are så är det liksom politiskt correkt antar jag.

2017-06-22 @ 11:08:19
: Camilla Jill

Hur kommer det sig att du ofta använder folks namn? Är det per auto? Jag blir alltid chockad, överraskad, förvånad + andra synonymer för förvånad (enligt synonymer.se bl.a: storögd, mållös, snopen, perplex och handfallen. Känner inte riktigt att det kanske är just det som sker när någon säger mitt namn nu när jag tänker efter. Men jag känner mig i alla fall väldigt träffad och lite stolt men också fundersam när ngn säger mitt namn i en helt vanlig mening. Liksom positivit överraskad. Ibland tänker jag även att personen som säger mitt namn är kär i mig) när någon säger mitt namn. Jag har rent genrellt en tendens att tro att folk går runt och är kära i mig

Svar: Tycker det låter hur bra som helst! Gör det bara per automatik- tänker typ inte på det!
Linnea Aurora

2017-06-22 @ 17:55:48
URL: http://camillajill.se

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: