Det obehagliga i barnapsyken

2017-07-09 11:25:14 | Vacuum


 

Studerade barns psykologiska utveckling förra året, och jag har endast en sak att säga om det (en direkt lögn, har flera saker att säga om det vilket ni kommer att inse om ni läser det här inlägget, men låt oss låtsas- det låter dramatiskt) och det är: varför är små kids så creepy? De kan ingenting? De vet ingenting? Liksom, detta är inte nyheter för mig, jag har levt i världen och inte heller är det kritik mot kidsen som inte kan hjälpa att de inte kan någonting men objektivt sett så är det extremt obehagligt. För jag tror nämligen att jag föddes med en innerlig kunskap om en hel del saker, typ som att det är en dålig idé att hoppa från ett stup samt att typ... springa med en sax. Har dock aldrig hört att det någonsin har hänt en olycka när det kommer till saxspringande, men eftersom det är en sådan universell varning så antar jag att det måste ha hänt ett flertal gånger. Det händer troligen varje dag, jag vet bara inte om det för att jag inte är en tidning. Samt att jag vet att detta är en observation inte endast gjord av mig, det känns som att majoriteten av folk jag träffat tycker att de är jäkligt creepy, men jag känner att jag måste kasta ljus på detta ännu en gång bara för att 1. påminna folk om hela grejen, och 2. visa att jag tänker och därför är jag, cognito ergo sum, carpe diem, bona fide osv. 

 

Exempelvis så pratade vi om Theory of Mind (förståelse för att människor har känslor, avsikter och motiv etc. som är annorlunda än ens egna och att dessa styr deras beteende) och "The False Belief Test" som exempelvis kan gå ut på att en experimenterare spelar upp en scen med två dockor för barnet som studeras och att den ena dockan (vi kallar henne Ursula) lägger en godis i en plåtburk. Sedan lämnar Ursula scenen och den andra dockan (Ariel) kommer in och flyttar godisen från plåtburken till en korg som står bredvid. Ariel lämnar sedan scenen och Ursula kommer tillbaka, och experimenteraren frågar barnet var Ursula kommer att leta efter sin godis. Om barnet säger "i plåtburken" visar det på att de har en ToM, eftersom de förstår att de vet någonting som inte Ursula vet (att Ariel flyttade godisen till korgen). Däremot, om de säger: "i korgen" så visar de på att de inte har ToM- givetvis, detta är ej kärnfysik. Och alltså när vi såg på klippet, varje gång ett kid sa: "i korgen!" så riktigt ryste jag av obehag för att de inte visste. Återigen, det är inte deras fel men liksom wtf? Eller som i ett annat klipp när experimenteraren hade ett smarties-rör och han frågade ett kid vad som var i röret och hon sa: "Smarties!". Det självklara valet, jag har ingenting att säga om det svaret, jag skulle ha sagt det själv. Sedan öppnade experimenteraren röret och det visade sig att det var fyllt med pennor. Han lade sedan tillbaka pennorna i röret igen, förslöt det och frågade samma kid igen vad som var i röret, varpå hon svarade: "pennor". Tipp topp super duper wiggley woo, 10/10, alla rätt. Sedan sa experimenteraren att han skulle gå till ett annat kid, Jane, och visa henne röret, och så frågade han det första barnet vad hon tror att Jane skulle säga kommer säga finns i det och hon bah: "pennor!". You fool. Och det är därför jag tycker att de är creepy. Gillar dem och allt, men de är ifrågasättbara.

 

På tal om kids och att inte förstå saker, så har jag en sak att säga om linkar ihop de två sakerna lika perfekt som om jag inte skulle ha nämnt det överhuvudtaget. Ni vet att folk alltid (överdrift) säger att en ska ha tandcreme i storlek av en ärta på tandborsten, att det är rätt mängd liksom. Men gissa vad? Det är rätt mängd för ett barn. Herre Jesus, här har jag gått och trott att det gäller för gemene person i hela mitt liv, men åh nej. Men ärligt hur mycket är en menad att använda då? Hela längden av tandborsten? Och om en har en eltandborste får det knappt plats mer? Det här känns som den där gången jag hörde att en ska byta huvudkudde var sjätte månad. Tänk vilket underskott av tandcreme jag har konsumerat. Mitt liv är levt i en lögn. Men det måste nog vara bra för miljön att ha mindre tandis tänker jag, så varsågod miljön xoxo. Grönt är skönt som de säger i Miljöpartiet (inte för att jag någonsin har hört någon i Miljöpartiet säga det vid något tillfälle överhuvudtaget, men en kan väl föreställa sig, plus att det är sant). Jag tror att detta kan vara lösningen på alla världens problem- det är såhär vi räddar planeten och alla varelserna på den. "Hur skulle det exakt lösa alla världens problem?" frågar någon. Jag vet inte heller helt, men vi måste ej förstå det, vi måste bara acceptera det. Naturen har talat. En ny era är här. 


: Hanny

Barn är knepiga men vuxna kan vara nog så störda de med i umgänge med barn.När jag var några år 3-4 kanske,var vi på besök hos en släkting.Vet ej om hen skulle utföra ett experiment men iallafall så fråga hen om jag ville ha en slant.Jag sade givetvis ja och än idag förstår jag inte hur jag kunde ha begrepp om pengar men jag blev riktigt besviken när jag istället för en slant fick en glaskula.Det var med stor glädje som jag såg hens dödsannons i tidningen för några år sedan.Jag ljuger inte då jag säger att jag i hela mitt vuxna liv hatat detta hensvin.Man skall vara väldigt görsiktig med barn för de minns oförätter hela livet.Miljön är viktig och vår arvsmassa här i västvärlden är rejält skadad efter att ha varit utsatt för miljögifter de sensste 75 åren.Väldigt intressant inlägg!

Svar: Känns som samma sak någon frågade om en ville ha något gott och så fick en typ... uppskuret äpple istället för en godis :)))))
Linnea Aurora

2017-07-09 @ 12:59:25
: anneli

Det här var oerhört intressant att läsa måste jag säga.
Du är himla klok!

Svar: Ahh haha tack!
Linnea Aurora

2017-07-14 @ 11:47:20
URL: http://anneliblom.se/

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: