300 inlägg och skators mörka agenda

2017-07-16 11:20:19 | Vacuum


En framtida skata? 
 

Ahoy kamrater. Detta är mitt trehundrade inlägg och eftersom alla tal som slutar med en nolla (siffran, inte en ocool person eller en lekis-elev) känns speciella så känner jag att jag borde uppmärksamma det på något sätt. Så här är jag, uppmärksammandes det. "Ska du inte ha någon utlottning eller något, sådär som folk brukar ha?" säger någon. 1: nej och 2: brukar folk verkligen ha det? Har aldrig sett, fast jag är ju inte allseende heller. Brukar personligen vara inne på en väldigt begränsad mängd hemsidor på internet? Jag kom att tänka på det häromdagen, liksom av alla miljontals sidor är jag alltid inne på samma; känner nästan att det är slöseri av möjligheter på samma sätt som varje gång det kommer ett tillfälle för mig att säga: "Om jag var en fiber i din jumper skulle jag spela harpa" men jag missar chansen och istället säger: "Haha ja". Det är förresten en replik från en svensk film/tv-serie, minns inte då det är irrelevant i jämförelse med vad som sades, som är absolut guld. När det sades så tittade jag plus mitt sällskap på varandra runt i rummet som om det var öppningen på en tidigare oupptäckt sonett av Shakespeare, vilket det låter som. Eller ja, våra blickar uttryckte en extas som var större än den nog skulle ha varit om det var en sonett av Billy Shakes tbh, de uttryckte mer känslan som en får efter en riktigt bra tonhöjning i en sång eller när en plötsligt inser varifrån en känner igen en person. Fab hur som haver. Om någon vet varifrån den repliken kommer så ska jag baka en plåt med wienerbröd åt er och personligen leverera dem till er dörr, även om ni bor långt bort från mig och det är (inte) ett löfte. För det känns troligt att om en sådan killer-replik är med, så finns det säkerligen en hel del annan, jag skulle vilja kalla det för poesi, som vi måste ha missat efter att vi hörde det där om jumpern och harpan som förändrade vårt liv till det bättre. 

 

Utöver det vill jag nämna att jag under den senaste tiden både har bevittnad, och hört från andra som bevittnat, den extrema hets mot djurgrupp som skator utsätter andra för. Liksom vad är deras deal? Exempelvis, endast för en timme sedan meddelade min far att ett gäng skator hade väckt honom med sina skrik och när han gick och öppnade dörren för att se vad de sysslade med så drog dem. Sedan hittade han dun. Samma sak en annan gång för cirka två veckor sedan, med dun och blod-kvarlämningar som följd. Men det är framförallt en händelse som verkligen har ärrat min relation med skatsamhället (i stort, ja) och det är att de attackerade/dödade vår husekorre Linus-Ida. Tekniskt sett var hen kanske inte en husekorre, fast det var på snudden alltså. Min fader, återigen, såg att de satt och i en cirkel och härjade, så han drog dit för att kolla vad i Guds namn det var som pågick, och när han sedan kom tillbaka sa han typ: "Rip Linus-Ida, måste köra en begravning, ska du med?" till vilket jag svarade: "Nej" pga hela situationen var för lik den i sista HP när (spoiler alert) Dobby dör och ett simpelt ägg som jag kan ej hantera't. Förutom att den situationen inte hade någonting med skator att göra, men känslomässigt var den det samma. Speciellt för att Linus-Ida en gång bringade mig en växt så att jag kunde andras under vattnet och på så sätt kunde rädda min Wheezy. Jag tror verkligen att strukturen skatsamhället är uppbyggt under samma premisser som militären eller vissa religiösa grupper där kontroll över medlemmarna står högst och deras mätbara lojalitet är baserad på vad de är beredda att dö för och under vilka omständigheter. Så lösningen på hela problemet här kanske är medkänsla och att söka förståelse för vad som fått dem att känna att detta är rätt väg att ta i livet. Men vi kan lämna den frågan till alla djur-sociologer/psykologer/filosofer/samhällsvetare därute.

 

Och så slutligen tänkte jag bara dra upp Lorenas svar till inlägget hon blev dedikerad. Jag har en 100% förståelse för er om ni har undrat vad hennes svar var, för det skulle jag ha gjort om jag inte var jag själv. Jag lovar att hon levererar på den fronten, hon har alltid bra och starka reaktioner saker till skillnad från t.ex. mig som vanligtvis har samma till allt eller aktivt och avsiktligt höjer rösten en oktav för att på så sätt ge intrycket att jag är utom mig av extas. Detta var iallafall vad hon skrev, direkta citat: "I'm printing this out" följt av: "I kid you not, if I ever have an office, it's going on the wall instead of a diploma" följt av: "This is what it feels like to succeed in life". Som sagt- en sådan reaktionsförebild. Det var allt jag hade att säga idag. Tankar om skator? Har de en mörk agenda? Varför gängar de ihop sig och attackerar djur svagare än dem själva, eller djur som är starkare egentligen, men befinner sig i en komprimerande situation där de är en mot sju? Detta är frågor vi behöver svar på. 


: Hanny

Jo men en liten bloggfest kunde du ju ha.Jag tänker höja ett glas för ditt trehundrade inlägg.Grattis till dig och din(a) läsare och katten som brukar bloggen som kattlåda.Förr lade man en papperstidning där men tekniken går ju framåt så nu blir det istället någon webbsida man lägger i kisslådan till sitt husdjur.Nädå,skojar bara.Du skriver riktigt fänglande och intressant.Lorenas svar var ju bra.Tur att hon ville hänga dig på sitt framtida kontor och inte i närmsta träd.Skatornas härjande med Ida-Lisa var ju en hemsk historia.I lågstadiumet fick vi lära oss de latinska namnen på de vanligaste vilda djuren och minns jag rätt var det latinska namnet på skata Pica Pica.Här i trakten heter skatan Ulla Margareta och är nästgårdsgrannens fru som nallar frukt i utkanten av min trädgård.Henne skall jag bota en fin dag,det är säkert det.So Long

2017-07-16 @ 18:20:59

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: