Ingen möjlighet för egna tolkningar när det kommer till svenska kriminalserier

2017-12-22 10:01:00 | Vacuum


 

Låt oss tala lite om svenska kriminalserier. "Inte speciellt juligt" säger någon. Allt är vad en gör det till. Die Hard exempelvis- julig trots allt annat som försiggår. Plus att det inte ens står i lagboken allt en måste nämna julen under december månad- tänk vad orimligt det skulle vara, speciellt för de som inte firar den. Nu har jag dock nämnt den, så phew att 4§ 2st. Jullagen (1987) inte har brutits (som brödet) ifall om den faktiskt existerar. (Obs det gör den inte, jag vet- har studerat juridik. En annan sak jag lärde mig då var att en person inte är en sak. Behöver ni en källa, varsågoda att citera mig). Hursomhaver, det är svenska kriminalserier jag vill ta upp. Har egentligen speciellt inte mycket att säga utöver det att jag finner dem förvirrande och ifrågasättbara av ett flertal anledningar. Dock är jag inte en expert på ämnet, så det kan vara mycket möjligt att allt jag tar upp idag är daterat och direkt inkorrekt och om så är fallet kan jag endast ursäkta mig och dra mig tillbaka ut i skuggorna där jag hör hemma. Här är några direkta saker jag alltid tänker på när jag råkar gå förbi en tv när ett avsnitt är på:

 

För de första så viskar folk för mycket. Liksom ja, om du är på ett bibliotek eller gömmer dig för en mördare eller så, men det viskas för mycket i deras vardagsliv. När de inte viskar, så mumlar de- därav att undertexter absolut behövs. "Vänta, vad sa han?" är den oftast använda frasen när Beck är på, tror jag. Och när de talar tydligt, så talar de för tydligt- jag snackar både onaturliga uttryck och tonfall här. Som när de pratar i telefon, så låter det alltid off: "Hallå. Nej. Ja. Jag har tid. Fjorton under lupp. Det river upp gamla sår. Ett slag till och de är ute. Jag är faktiskt i mitten av någonting här. Blodbad- i april. Vi kan inte stanna vid att gråta för pojkarna som inte klarade det och för flickorna som inte överlevde, det här kräver agerande. Hör med Stephan- han indikerade häxor med onda gärningar". Liksom detta är ej Macbeth. Det må låta bra i skriven form, men när det faktiskt sägs så låter det som att de vill att en ska bli imponerad. Eller impad som en också kan säga om en vill. "Wow, men Gud vilket ordförråd du har- har du svalt en kindle?" hör jag er säga. Ja, plus att jag har läst en HEL DEL books (eller bokar som min svensklärare envisades med att säga). Min favoritbok är "Nasse hittar en stol". Rätt gripande faktiskt, jag rekommenderar den om ni inte har plockat upp den ännu. Några till saker snabbt, om genren, bara:
 

  • Alltid väldigt mystiskt väder
  • Springande i spiraltrappor
  • Ingen tänder någonsin lampan
  • Känslan är alltid off

 

En till sak jag alltid tänker på är att de aldrig utspelar sig i typ... Sälen. Känner direkt att om jag skulle skriva ett kriminaldrama skulle Sälen stå högst upp på min lista, inte endast pga mängden människor där kring påsk (det känns verkligen som the place to be när det kommer till mord, runt den tiden), utan också för att stället är döpt efter ett väldigt sött djur. Liksom tänk på en säl: vem skulle inte vilja se en serie som utspelar sig på ett ställe som är döpt efter det? Just det. Ingen. Det är en fab idé om jag får säga det själv, vilket jag får, då jag är ensamt ansvarig för denna webbplats. Slutligen vill jag också bara säga att jag tycker att hela genren ofta är väldigt rättfram. Det finns ingen magi i det hela, inget utrymme för egna tolkningar. "Det är hela grejen" säger någon. Ja, jag är väl medveten om detta faktum, men om jag inte hade någonting att säga om det- vem skulle jag då vara. Exempelvis, en egen tolkning jag gjort är att jag år 2017 fortfarande är 100% övertygad om att Percy i HP har svart hår, trots att det mer än en gång sagts att så inte är fallet. "Och vad baserar du den tolkningen på?" frågar någon. Bah känsla va. Det må vara en stretch, men det är iallafall inte lika mycket av en stretch som den min kusin delade med mig när vi tittade på HP och hon var ca 5 barre.

 

Hon: "Är det här riktiga Harry Potter?"

Jag: "Ja"

Hon: "Mhm... för en på mitt dagis säger att Harry Potter är grön och har långa tentakler"

Jag: "Eh jaha... den personen måste nog ha sett en annan version"

Hon: "Ja, han har nog det"

Jag: "Eller så kanske han ser något vi missar i filmen"

Hon: "Du kanske missade det men jag har inte missat. Jag såg att han var grön tidigare"

 

Aha du. Vet inte om det var en direkt lögn, eller om det faktiskt endast är synligt för de under 6. Hur det en är, så känner jag att HP lämnar mer öppet för egna tolkningar än svenska kriminalserier, och det- om något- är den största kritiken jag kan ge. Utöver det är det väl bra, antar jag. 


: H

Kriminalserier är något av det töntigaste som finns att se.Det känns som att de inte ens anstränger sig.Mord och en simpel story.Fy vad billig fiction.Tacka vet jag Brott och Straff av Fjodor Dostojevski.Den sträckläste jag 24/7 i tre dagar.Den är riktigt riktigt bra.Har du inte läst den än så kan jag rekommendera den.Fast alla har väl läst den någon gång.
Hare

2017-12-22 @ 14:14:09

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:


Kommentar: