Intresse: world peace

2017-05-25 13:22:43 | Vacuum


 Denna bild, tagen 09, vittnar om mitt stora intresse. 

 

Var inne på Facebook häromdagen (säger jag som att jag aldrig brukar vara inne där, det brukar jag trots mina tidigare tankar och önskningar om att bege mig därifrån, men som ni kanske nu förstått så har det ännu inte skett) då jag läste någonstans att en kan se vad FB vet om en; vilken information det samlat på sig liksom i det syfte att rikta "rätt" sorts reklam mot en. Slugt som satan, men låt oss se förbi det. Så jag gick in på mina inställningar där en kunde se denna info och det fanns ett flertal olika kategorier av saker som Facebook snappat upp. Typ intressen, om en bor i det landet en föddes i, ungefär var en placerar sig på den politiska skalan, genre-preferenser i underhållning etc. Saken var dock den att Facebook hade funnit endast ett intresse som jag har. "Vad var det?" hör jag er undra. (Det borde ni ha kunnat räkna ut, med tanke på rubriken på detta inlägg samt bilden och bildtexten ovan tbh). World peace. 

 

Är förvisso en stark supporter av world peace, men jag tror ej att jag skulle beskriva det som ett intresse? Tänk er när en sitter i en sådan där cirkel (of doom) när en ska presentera sig själv och säga någonting en är bra på eller någonting en tycker om att göra, som en alltid tvingas göra, och en sa det.

 

Ledare: "Ok, om vi börjar med dig närmast mig här och så går vi runt. Säg ditt namn och ett intresse du har"

Greg: "Jag heter Greg och mitt intresse är att laga mat"

Ida: "Jag heter Ida och mitt intresse är bergsklättring"

Tim: "Jag heter Tim och mitt intresse är att spela gitarr"

Jag: "Jag heter Linnea och mitt intresse är world peace"

Ledare: "Kul, men strikt talat är det inte ett intr-"

Jag: "Mh, men Facebook sa att det är det, så tänk efter innan du talar ytterligare"

 

Inte endast skulle alla vara förvirrade över val av intresse, det skulle även förstöra stämningen i rummet och om det är någonting jag inte kan stå ut med så är det en dålig stämning. Framförallt inte om det är jag som har förorsakat den av totalt onödiga skäl. Fast det finns stunder då dåliga stämningar är nödvändiga; exempelvis så såg jag till att det blev rätt dålig stämning i ett rum för ett tag sedan då en person djupt förtjänade det och det hela var tvunget av hanteras av en tredje person som drog sig in i konversationen och bah: "Alltså kan vi prata om något annat" efter fyra timmars diskussion. Kan meddela att ni alla skulle ha varit på min sida i denna situation, framförallt med tanke på att min motståndare befann sig på fel sida historien. (Tänkte sätta in en smiley här, men ändrade mig i sista stund). (Så ni vet liksom). (Om detta var ett sms skulle jag ha gjort det). (Men eftersom det inte är ett sms- voila, ingen smiley). (Det här är sådant behind the scenes extramaterial som en endast kan få på linneaaurora.webblogg.se). 

 

Kom helt av mig nu, då jag åter blev upprörd när jag tänkte på diskussionen jag befann mig i. Kan kommentera den ytterligare om jag är med i typ... Nyhetsmorgon eller något. Eller förresten, Gokväll då det är mitt fave. Gud, skulle sitta i soffan vid den där jordgloben där en får visa vart en tycker mest om och vara och verkligen gå in i detalj i vad som sades och programledare skulle säga: "Detta är inte relevant?". Och jag skulle svara: "Är inte förståelse, acceptans, förnuft och medmänsklighet alltid relevant Beppe Starbrink?" och han skulle bah: "Jo, det har du rätt i". Ah, en dag.

 

Och det var allt jag hade att säga. Mina frågor är följande. 1: Är world peace ett intresse? 2: Om ni hittar till den här intressefliken- vad har Facebook, de jäklarna, samlat ihop för intressant info om er? 





Svar på tal till Gud om subjektiva fröjder

2017-05-24 13:33:00 | Vacuum


 

Såg någon sorts reklam (eller reklam var det väl inte, Gud vet vad det var) om att bananen kunde vara borta om sex år, men eftersom jag inte läste mer än rubriken kan det ha vilselett mig och min hjärna. Men vill helst inte att det är sant för bananer är en så bra frukt? Brukar alltid tröttna på frukter, speciellt päron (utom på vintern, som jag skrev om här) irriterar mig för de är verkligen sjukt basic (inget illa menat) (fast jag menar illa) och det är ofta synen av dem som triggar tankar som: "Kan de inte shippa hit lite nya frukter alternativt uppfinna några nya snart, orkar inte leva med denna homogena fruktdisk!?". Fast bananerna finns verkligen där i alla lägen. Har aldrig sett en banan och tänkt att jag är trött på fruktdisken. Älskar'om.

 

Jag ogillade dem dock när jag var liten (pga av trauma, vill ej prata om det, är ännu ärrad) och jag tvingade min moder att säga till lärarna att jag var allergisk, så att jag inte skulle behöva konsumera dess gula skepnader på fruktstunden. Och min moder, bless her, gjorde det- så jag var fri från fler banantrauman tills vi återförenades i äkta kärlek några år senare. Ah, hon är en äkta hjälte. Tvingade henne även göra samma sak med melon och den "allergin" hänger kvar än idag då jag har sådan avsmak för all sorts melon att jag knappt kan tala om det utan att spy i min egen mun. Denna åsikt möts ofta av konstiga blickar när den uttalas (och jag uttalar det ofta för jag kan ej hålla tyst om det- ursäkta det starka ordet- hat, jag känner inför det hela) men hoppas på att ni är förstående och inte kommer lämna kommentarer som "Jesus. Vad är din skada? Tycker du inte ens om vattenmelon #bästafruktennågonsin #lovesummer" för om så är fallet så vill jag bara säga: nej, inte ens vattenmelon. Eller rättare sagt: framförallt inte vattenmelon. Måste andas långsamt bara för att åter finna min inre frid.

 

Hoppas ej att er bild av mig har försämrats nu. Och jag hoppas inte heller att er reaktion var som min grannys var när jag kom hem till henne och farfar utan att meddela min ankomst först och hon bara stannade upp och sa: "Nej. Ne-ej. Jag kan inte tro det. Jag kan inte tro det!!?". Chilla, jag kom hit utan att meddela er först, jag har inte yttrat hemligheten om min egentliga identitet. (Spiderman).

 

Min poäng med detta är att jag vill normalisera en avsmak för melon, så om någon av er kan relatera till mig och mina smakpreferenser skriv en kommentar nedan så ska jag se till att aldrig bjuda er på någonting med melonsmak när ni kommer och hälsar på (som om jag skulle ha det i mitt hus ändå, men löftet kvarstår). Samt att jag tycker att en ska få skapa sina egna åsikter om saker som är subjektiva. Bara för att Gud (experten) kommer och viskar i ditt öra att "melon är en gåva och en delikatess" så har du rätten att säga: "Vet du vad Gud, du må vara experten här, men detta handlar om subjektivt njutande och jag finner detta ligga på den negativa delen av skalan så sluta andas i mitt öra om det, du är ej en expert på nöje". Kan även appliceras på cirka allting annat. För fler svar på tal till Gud, återvänd vid lämpligt tillfälle. 





Det roliga i karp-regn

2017-05-22 14:41:00 | Analys


Fiskar i deras naturliga habitat- en tank.

 

"Det var länge sedan du analyserade någonting som definitivt inte behöver analyseras" hör jag er alla säga i kör (när hade ni ett hemligt möte som jag ej var inbjuden till?). Men jag vet, och det var därför tur att jag ramlade över en riktig gem av ett nyhetsklipp på Expressens hemsida häromdagen. Tänkte först analysera en artikel från Aftonbladet som var titulerad "Forskare: Redbull ger dig inte vingar". Phew att det klargjorts en gång för alla liksom, men det var det enda underhållande med artikeln så jag lät den vara och tänkte endast för mig själv att jag ska nämna den någon gång så att alla vet att jag vet att forskare har kommit fram till detta. För jag tror att många av oss har varit förvirrade under en längre tid.

 

Det jag istället tänkte rannsaka är en annan nyhet med en "Substantiv kolon fakta"-titel. Nämligen: "Mysteriet: Skolgården täckt av fiskar". Fantastisk titel, precis som jag sa om artikeln om 2pec som stack från den där restaurangen: en vet var en kan förvänta sig av artikeln endast genom att läsa titeln, och det är ett stort plus där det kommer till rubriksättning- det lärde jag mig inför nationella provet i svenska. Titeln fångar en direkt, och en kan inte hjälpa att börja konspirera var dessa fiskar kom ifrån. Det första som fångar min uppmärksamhet i klippet är att skolgården ser ut exakt som den i tv-programmet "Rasten". Jag verkligen väntade på att Spinelli et al. skulle dyka upp, men (spoiler alert!) det gjorde hon inte. Iallafall, när kidsen plus rastvakterna kom ut för rast, insåg de att hela skolgården var täckt av fiskar. "Endast skolgården?" frågar ni. Nej, även taket. Gillar att någon bah: "Måste kolla taket". Men inga inomhus. "De var överallt" berättar en av lärarna, vilket är en indirekt osanning då hon precis sa att de inte var inomhus. Sedan säger hon också att de var i vattenfontänen (en sådan som en dricker från, ni vet) vilket direkt fick mig att känna känslor av avund då jag alltid ville ha en sådan på skolgården. Min skola hade inte någon, men däremot fanns det en i simhallen och alla kids chillade runt den så fort vi var där. Som en gör.

 

I klippet klargörs det även att det handlar om karpar- jag gillar att de berättar exakt vilken sorts fisk det handlar om för hade varit laxar hade jag haft en helt annan attityd till det som hänt. Men det var alltså karpar. Hur de hamnade "överallt" är de fortfarande inte 100% säkra på, men de tror att de kan ha "regnat" ner, vilket kan ske om vinden är så stark att fiskarna dras upp från vattendrag, transporteras i luften och sedan faller ner. Alltså vad är det om? Det känns lite Scooby Doo. Eller den där scenen i Magnolia när det regnar grodor. Kan ej acceptera detta, men antar att jag måste. Och hela den här regna-fisk-grejen är jäkligt sjuk, men inte lika sjukt som vad som sägs härnäst. Detta är, ordagrant, det som yttras: "För barnen var det inte så noga var fiskarna kom ifrån, de tyckte bara att det var roligt". Roligt? Jag har så många frågor. Jag vet att jag inte är alla kids någonsin, men jag kan inte tänka mig att något kid skulle säga detta, när de såg fiskarna (ber om ursäkt för svordomarna, så om ni är under 2.5 barre, sluta läs nu): "Ah! Fisk! Fy faaaan var roligt. Omg jag dör. Fan vilken sjuk jävla underhållning. Helvete jag skrattar ihjäl mig". Men det kanske bara är jag. Psykopatkids som gillar att se en masskvävning i realtid; varje dag vandrar vi längre bort från Guds ljus.

 

Om ni nu tänker att det inte är möjligt att något sjukare kan sägas- tänk om. För efter denna glädje inför att se kvävning utspela sig framför deras små oskyldiga ögon, så säger läraren detta om kidsens glädjeutspel: "The boys were chasing the girls and everything, so it was like a fun thing in a way". "Fun thing"? Kanske för de som inte blev jagade av "the boyZ" med en döende fisk? Wth är det frågan om. Och vadå "...Were chasing the girls and everything?" Vadå "everything?" vad gjorde de mer? Tryckte upp fisken i deras ansikten? Slängde fisken på dem? Drog de vassa fenorna över deras smalben? Gud vet. Och gillar även att läraren säger att det var en "fun thing in a way". "In a way" indikerar verkligen, enligt min åsikt, att det egentligen inte var roligt alls. Fast "everything" kan också betyda att de jagade flickorna och allt annat generellt. De jagade kanske ett träd, en stor sten, ett tennisbord? Men då känner jag mer... jagar de livlösa och orörliga objekt borde de lägga sin energi på något annat. Fast vem är jag att döma. Det kanske är hur kul som helst att jaga någon med en döende fisk. Har aldrig provat så kan ej uttala mig.

 

Och det var allt som sades i detta korta klipp. Jag undrar hur de gjorde med städningen av fiskarna? Kom professionella städare? Vaktmästaren? Gjorde de det hela till en aktivitet för hela skolan? Typ som att vi hade "vårstädning" varje år när alla låtsades sopa när det inte fanns någon plats kvar för en att dekorera bollplanken. Eller fick kidsen som tyckte att det var så "roligt" städa upp det bildlektioner i grundskolan-style, aka att killarna stack så fort lektionen var slut och att tjejerna fick städa upp efter dem? Ligger fiskarna ännu kvar, till minne av den roliga tid de hade med dem? Så många frågor, så få svar. Vi behöver mer information!